Devil till Höger med sin helbror Ådi (till vänster)

Man törs ju knappt skriva att man har en blandras men jag har haft tur som fått det bästa från två underbara raser. Amstaffen och Rottisen. Amstaffen älskar ju att jobba med skallen. Min hund kan jobba som ett tok i flera timmar i rad men blir inte knäpp om jag råkar bli sjuk och sängliggandes några dagar. Då slappar han gärna bredvid mig i soffan.
Jag har sett till att vara stenhård och konsekvent på vardagslydnaden så han vet normalt hyffs liksom. Detta enda sen han kom nästan. Nu har jag dock en enormt lugn och trygg hund som vet hur en flock ska se ut och hur den ska bete sig.
Om jag inte stimulerar honom mentalt så får jag skylla mig själv. Då blir han helt plötsligt rymningsbenägen och man får verkligen passa honom, men som sagt: Det sitter hos mig!!!!
I Övrigt: Lugn, trygg, stark, orädd, lättlärd, förarvek, snygg, social, gosig, lekfull, arbetsvillig hund som verkligen älskar ALLA människor........så länge de inte hotar familjen. Han gillar dessutom alla hundar men är väldigt dominant. Det funkar med hanar utan problem....så länge de vet att han är störst och så länge de håller sig på mattan. Han har fostrat flera hundar och markerat tydligt att han inte accepterar att de stressar runt, inte lyssnar eller beter sig allmänt nervöst. Han funkar bra som Millans "Daddy".