Operera bort polyp - någon??

Jag har gjort det. Eller gjort och gjort , när de hade monterat in alla "verktyg" så hade den lossnat av sig själv . Det gjorde inte ont. De ville söva mig men jag valde att bara lokalbedöva. Det är jag glad att jag gjorde eftersom det gick så snabbt.Att jag sedan inte riktigt tålde bedövningen , det är en annan historia . Jag opererades i augusti -02 sedan satte vi igång med IVF i oktober. På fjärde försöket tog det sig och blev en liten Rebecca i maj -04.

Tack för svaret Johanssons! Kul att höra att det gick bra, samt att allting ändå resulterade i lilla Rebecca (även om det kanske inte berodde på operationen....).

Måste dock fråga lite till:

1) trodde också din läkare att polypen kunde vara anledningen till barnlösheten, eller fanns det andra orsaker?

2) hur kommer det sig att ni just valde IVF efter operationen, och inte t ex insemination?

/Björnmamma

Puffar upp lite.....

Nä hon trodde inte att den var orsaken till barnlösheten men tyckte ändå att det var bra att ta bort den. Orsaken till vår barnlöshet är lågt antal spermier , därför blev det ICSI för vår del. Hur är det med er , går ni under utredning?

Kram Mia

Vi är väl i mitten/slutet av utredningen. Ska först operera bort den här lilla polypen och sen besluta om det blir insemination eller IVF. Vi är i gruppen oförklarligt barnlösa, dvs min man har massa spermier och jag har ägg och inget tyder på att det skulle vara något fel. Känns ju bra men samtidigt något tröstlöst att de inte hittar något....det lämnar ju så mycket "ansvar" till oss själva att fixa detta.

Jag tror att det blir åtminstone ett inseminationsförsök för oss. Även om procenten är klart lägre inom insemination än inom IVF för att lyckas, så är det också en ekonomisk fråga för oss (vi går privat). Därför gör vi åtminstone ett försök där.

Om det är någon annan som har erfarenhet av polyper så får de gärna dela med sig...tar tacksamt emot alla råd/kommentarer.

Mia - imponerande att ni orkade kämpa på under så lång tid! Nu vet ni ju att det var värt det, men i alla fall. Starkt jobbat. Jag kan ju gissa hur många månader det tog innan operation också...så sammanlagda tiden för allt detta måste ha varit lång.

Hej björnmamma!
Jag opererade bort en polyp i livmodern i våras. Polypen kan ju utgöra ett hinder för det befruktade ägget att fästa i livmoderslemhinnan (ungefär som en spiral) och därför opereras de bort om man har graviditetsönskan. Jag tyckte inte att det var obehagligt att opereras och hade inte speciellt ont efteråt heller, men däremot mådde jag illa och kräktes av narkosen. Jag har ännu inte lyckats bli gravid efter operationen, men har i och för sig bara haft två ägglossningar med hjälp av Pergotime sedan dess.
Lycka till!

Björnmamma- så som jag har förstått det brukar man väl som i erat fall få försöka med insemination medan man står i kö för IVF ? För ni ska väl stå i kö? Vi ick också privat och det gick väldigt snabbt. Första besöket var i maj , i augusti "opererades" jag och i sep /okt var vi igång. Under tiden stod vi i kö medan vi körde privat. På tredje försöket hade vi turen att få det betalt av landstinget. För oss tog det bara väldigt lång tid innan vi sökte hjälp.... Var bor du ? Lycka till !!!!

dison- håller tummarna för dig också och önskar dig lycka till

Kram

Johanssons - jag vet inte hur det funkar. Men kan vi, så ska vi naturligtvis ställa oss i kö för IVF samtidigt som vi påbörjar inseminationen...så kanske vi sparar tid på det. Jag vet att vi ska diskutera dessa alternativ efter operationen. Usch, det känns som om det hinner försvinna så mycket tid när man väntar på operationsdatum/besöksdatum/undersökningsdatum etc. Men det känns det väl för alla...otåliga är vi nog allihopa.

Vi bor i Sthlm. Var bor ni, och var fick ni göra operationen?

Jag visste inte tidigare att man per automatik hamnar i landstingets ivf-kö när man väl bestämmer sig för att det kan vara ett behandlingsalternativ, men det låter ju bra. Fortfarande kan man väl dock göra det privat? Åker man ur landstingets kö om man gör det privat?

Björnmamma- vi gjorde vår utredning och behandling på St ´Göran. Operationen gjordes på Sabbatsberg. Vi bor alltså i Stockholm . Nja när alla svar var klara och det stod klart att vi behövde IVF så fick vi välja hur vi ville göra. Vi ställde oss i kö men ville inte bara vänta under det år som det skulle ta. Så vi körde privat under tiden , man åker inte ur kön. På den tiden kunde man flytta remissen till vilket sjukhus man ville ( sedan blev det bara KS o HS). Man satte iallfall stopp för remissflytten och vi tänkte inte mer på det men sedan på vårt tredje försök så frågade vår läkare om vi ville betala själva eller ta ett landstingsförsök , det valet var ju inte så svårt . På något sätt hade vi tur...Vi kom dock fram i kön på lite mindre än ett år men då var jag redan med barn . Vi håller på med syskonförsök nu och jag vet vad du menar när du säger att tiden bara tickar iväg iväntan på svar...

Nu när ni kör syskonförsök, kan ni köra direkt på då, eller måste ni gå genom en ny utredning?

Jag bara hoppas på att operationsremissen kommer snarast och att jag får tid omgående. Vet inte hur lång tid det brukar ta mellan det att läkaren remitterar en tills dess att man fått tid och ligger där på operationsbordet...någon som vet genomsnittligt?

Björnmamma- vi kör på ! Vi har dessutom i frysen så vi slipper "stora behandlingen ". Går ni privat på utredning ? För då brukar det gå snabbt... För mig skickade de remissen i juni tror jag och operatonen blev i augusti. Var ska du opereras ?

Vi går privat, på S-hemmet. Tydligen kommer operationen utföras där också. Om det är bra eller dåligt vet jag inte. Känns skönt att vara i, numera, "hemtama" miljöer....

Det låter ju bra att det kan gå snabbt om det är privat. Min läkare sade att jag skulle höra av mig om två veckor (nu är det väl drygt en vecka kvar) om jag inte hade fått någon remiss. Man kan ju ha fastnat i någon administration någonstans...suck.

Jag håller tummarna för att ert syskonförsök går bra!!! Har ni kört igång eller när är det dags?

Björnmamma- det går nog snabbt ska du se ! Jo jag började faktiskt med medicinerna igår . Usch hoppas att det räcker med insemination för er så att ni SLIPPER det här !!!

Tack för uppmuntran!

För mig som är helt novis på det här området: vad är det för mediciner du måste ta? När är det dags för själva försöket?

Det är ett stimulerat frysförsök ( man kan göra ostimulerat). Jag tar ett östrogenpreparat 3 ggr om dagen i ca 10 dagar , detta förhindrar egen ägglossning och bygger upp en "bra" slemhinna. Efter detta kontrollerar man med VUL och mäter slemhinnan ser det bra ut får man ta progesteron vagitorier i ca 3 dagaroch sedan sätts embryot tillbaka. Då får man fortsätta med medicinerna och hålla tummarna allt vad man orkar

Tjena...det var avancerat... ...

Någonstans i allt elände är man ändå rätt fascinerad över vad modern läkarvetenskap kan göra. Helt fantastiskt att det ändå går vägen för många!