Adoptivbarn och biobarn i samma familj

Vi har 2 adoptivbarn som idag är 7 resp 8 och sedan 3 bio barn som är födda efter adoptionerna. Har försökt läsa på i ämnet för självklart funderar man mycket på hur barnen upplever det hela och vad det kan finnas för olika problem ur barnens perspektiv. Det enda jag konstaterat är att alla familjer är unika och det allra viktigaste är att inte göra skillnad på dem och det känns om regel nummer ett som förälder oavsett. Jag vet ju att alla mina 5 barn är lika älskade av oss och det finns inget som är så viktigt som dem och hur de än har landat i vår familj så ät det inget som vi funderar på i vardagen även om vi i vissa situationer måste ta hänsyn till olika faktorer och barnen gör det inte heller än så länge och de är väl medvetna om att några av dem kommit till oss va adoption och att några växt i min mage men det har aldrig spelat någon roll för dem. De tycker bara det är roligt med alla sina syskon och alla fem vill ha fler
de historier jag har läst om familjer med både adoptiv och bio barn, och jag har läst långt ifrån alla, så där det har gått fel har det nästan alltid berott på att adoptivföräldrarna har behandlat barnen olika och det är ju en självklarhet att man inte ska göra och tyder bara på okunskap och dåligt föräldraskap i MINA ögon...Jag tycker inte ni ska se adoption som nåt som hinder för att era barn kommer ha olika vägar in i er familj.
Jag har inte facit på våra barns upplevelser förrän på väldigt länge men än så länge tycker jag bara bara vår familj är berikande för alla inblandade parter och även om barnen är fullt medvetna har de heller inte sett det på nåt annorlunda sätt. Vi är väldigt tight familj och barnen är otroligt nära varandra allihop. De 4 som är tillräckligt stora att förstå tycker också det ska bli otroligt spännande att resa till det land som de äldre är födda i.  

Jag känner mig oavsett väldigt lyckligt lottad som har mina 5 barn och att det är just de 5 barnen-för de är underbara och den största gåva jag kunnat få och för 10 år sedan skulle jag nog inte tänkt det menjajg är glad över att vi inte kunde planera utan att det blev som det blev Alla medgångar och motgångar har gett oss mycket.
Dessutom kan jag tillägga att bli förälder genom adoption är helt enkelt ett underbart sätt att bli förälder på och man får med sig så mycket med det och vägen till barn är ju helt olika men resultatet är detsamma-en ny familjemedlem att älska mer än livet själv och allt vad det innebär.

Jag funderade mycket ett tag för man vill ju att allt ska bli bra men insåg att det bästa är att älska alla 5 som för de unika individer som de är och älska dem lika mycket såklart-behöver inte vara svårare än så. Alla barn har ju sina unika behov och då får man ta hänsyn till dem. 

Långt inlägg men summa sumamrum har det hitintills inte varit några konstigheter i vår familj eller någon nackdel att barnen kommit till oss på olika sätt