Efterlyser positiva berättelser

Vi lever i en fungerande nyfamilj. Min bonusson bor hos oss på heltid (hans mamma bor i ett annat land) och min dotter träffar sin pappa varannan helg.
Givetvis går det upp och ner - och det har inte alltid varit jättelätt, roligt och gulligt hela tiden. Det är skillnad på känslorna man har för sitt biologiska barn och för sitt bonusbarn. Så är det bara. Men min man och jag pratar om det och vi är medvetna om att det inte är en dans på rosor jämt. Vi har båda rätt att tillrättavisa varandras barn och är lika mycket föräldrar båda två.
Vi har fantastiska barn, en fantastisk familj och vi ser oss så också. Som en familj - sen att det finns lite annan biologi inblandad är inte så viktigt.

Som någon annan skrev: läs Familjen Hoppsan!

Det är väl som med mycket - man hör bara de som skriker högst och det är väl inte de som är nöjda och glada med situationen.