Är kaos bättre än skamvrå/straff/time-out (långt)?

Jag har bara två (2½ år och 15 månader)...och ingen av dem med särskilt behov så jag har det ju lätt i jämförelse . När jag känner som du brukar jag göra ett av följande:
- Omgående gå ut med barnen på gården, ute brukar båda vara nöjda och kunna umgås relativt konfliktfritt.
- Bryter allt det vi håller på med och gör något totalt annorlunda. Sätter mig med dem och ser på barnprogram, läser en bok eller pusslar eller bygger med lego eller ja....vad som brukar intressera dem där jag är med helt och fullt, inga andra bisysslor som at eller liknande.

Drastiskt bryta det man håller på med helt enkelt - vad det exakt är som fungerar är säkert olika från familj till familj, men för oss fungerar oftast dessa två saker -  så att alla, JAG framför allt, får en välbehövlig "time-out" att bryta negativt beteende och lägga upp en ny bättre strategi .

Det som är bäst med att gå ut för oss är att det ger mig tid till var och en av dem. Jag kan sätta mig en lång stund med storebror i knät och prata med honom för att lillebror nöjt springer runt och grejar med sådant som dessutom inte är extremt känsligt för storebror. För tillfället har vi det väldigt lugnt men hade en spårvagnsincident för ett par dagar sedan som heter duga. Jag tog med mig båda barnen av vagnen och bara satt med dem i famnen på en bänk rätt länge. Lillebror satt i sele på ryggen och storebror i knät. Efter en stund lugnade alla ner sig och jag kunde lugnt prata med min äldsta och vi kunde reda ut vad det verkliga problemet egentligen var (när ingen av oss var i upplösningstillstånd så att säga ).....och så kunde vi lugnt och sansat åka spårvagn hem igen - 10 minuter senare . Fast jag har som sagt två.........

Jag behöver time-out ibland , och när jag är ensam vuxen så får vi helt enkelt ta den tillsammans på bästa vis .