homosexuell tonåring

Varför jag skrev så var för att idag är mina barn små och kan inte säga eller vet vilken läggning dom har. Och eftersom dom flesta av oss är heterosexuella tar iaf jag för givet i första hand att det är det dom är. Men skulle det visa sig att en av dom, eller båda är homosexuella eller bisexuella för den delen, skulle jag stötta dom. Jag vill att mina barn ska vara lyckliga och kunna vara den dom är. Jag finns här i vått och torrt och jag älskar dom båda mer än livet självt.

Men jag skulle inte bli glad, jag hoppas inte att dom är homosexuella, jag tror att det kan vara jobbigt med alla fördomar som finns. Som mamma vill jag såklart att mina barn ska kunna leva utan den pressen som det ligger på det, iaf innan "alla" accepterat dom som dom är. Det är inget jag önskar. Det är inget jag hoppas på.

Blev lite virrigt men jag hoppas du kanske förstår hur jag menar!

Svarade på nr 28!

Som jag brukar säga:  - spelar mig ingen som helst roll. Bara jag får barnbarn !

För det första är inte det ett realistiskt scenario och för det andra så skulle det betyda en bättre familjeplanering.Det är lugnt, det finns andra som vill ha "din" antibiotika, antivirala medel och smärtstillande så du kan gärna avstå.

Jag förstår inte... är det att skylta med sin sexualitet om man har med och visar upp sin partner?

I så fall tycker jag att heterosexuella gör det i mycket större utsträckning. Jag har tex ofta med min man i olika sammanhang och visar således vad som eggar mig sexuellt. Jag kan tänka mig att många tycker det är riktigt obehagligt... för att inte tala om vad hans bekanta ska tycka om att han tänder på mig. OJ! Jag har faktiskt aldrig tänkt på det så. Ska par över huvud taget inte visa sig tillsammans menar du?

Och varför ska just homosexuella "hålla saken för sig själva"? Gäller det även dina eventuella barnbarn? Ska de inte heller tryckas upp i ditt ansikte? Det handlar inte om ett intresse - det handlar om deras liv.Jo, jag förstår hur du menar... vi tänker nog lite olika bara. Jag tänker mer att om han är homosexuell är det ju något han är. Det kan jag ju inte påverka och då önskar jag att han kan vara öppen med det.

Det finns ju mycket som kan vara jobbigt... Om han blir för datanördig eller börjar medeltidslajva tex... det kan ju leda till både mobbing och gemenskap och men jag får komma över mina antipatier om det är saker som uppriktigt intresserar honom. Som är han. Då kan jag ju vara glad att han har intressen även om det är intressen som inte faller mig i smaken om man säger så :)

inte jag heller, jag har bara 1 hittils (vilket också isåfall borde vara mot naturen)
:)så de får inte ta med sig sin partner av samma kön hem? Får de ta med en partner av annat kön?

 

Håller fullkomligt med!

det här blir lite ot men jag undrar hur ni ansåg att det var så det låg till?

Men tycker du inte hetrosexuella skyltar med sitt då? Jag hånglar gärna offentligt med min sambo om lusten faller på, är det lika fel det? Kommer ditt hetrosexuella barn heller inte få ta hem sin partner?

Ja, är man homosexuell så är man. Det förstår jag också, men eftersom jag idag inte kan veta tar jag för givet att dom inte är det. Det får tiden visa helt enkelt, jag kommer som sagt älska dom lika mycket ändå och stötta allt jag kan.

Sen är det du beskriver inte heller livsavgörande, är du homosexuell är du det resten av ditt liv och bara för att du blir äldre så försvinner inte alla hemska fördomsfulla människor. Jag vet inte, det finns säkert hemska människor som hatar datanördar också men av nån anledning känns det inte riktigt som samma sak för mig. Nu börjar det låta som att jag tror att alla hatar homosexuella men det tror jag ju självklart inte! Jag tror bara det är "jobbigare" på vissa plan att vara homosexuell än hetero.