Idag blev inte riktigt som jag tänkt, hamnade på kvinnoklinikens akut under eftermiddagen då jag börjat misstänka urinvägsinfektion.
Mycket riktigt stämde misstankarna så nu blir det en antibiotikakur på en vecka. Men allt såg bra ut med mini där inne och jag fick ju en extra titt på en liten som låg där inne och mös i värmen 
Jag har ingen aning om hur mycket jag gått upp eftersom jag inte vägt mig på ett halvår innan graviditeten. Sedan sitter jag ju i rullstol och BM hade ingen sådan våg så då kunde hon inte väga mig 
Hemma kan jag inte väga mig eftersom jag inte är så vig längre att jag kan krypa ihop på den vanliga badrumsvågen 
Vill dock gärna veta vad jag väger så ska försöka få väga mig någonstans. Jag småäter mycket mer än förr pga magkatarr, illamående och sug men tror nog inte jag gått upp mer än bebismagen.
Håller med om att man blir mer och mer hungrig nu 
MadeleineLouise, Ladylovelylocks; hoppas ni får känna mer hårda sparkar snart!
Amningskudde måste jag verkligen skaffa mig, får googla lite
I natt hade jag massor av krypningar i benen, ja hela kroppen känns det som, man blir ju nästan tokig av det 
Tillsammans med krampen i fötter och tår tar det effektivt bort alla försök att somna... Får nog titta lite på vad man ska göra för att lindra.
Nästäppa har jag nästan haft hela graviditeten och det jobbigaste tycker jag är att jag blöder så mycket ur näsan, Någon som testat Nozoil eller dylikt mot det? Jag använder inget nässpray utan försöker bara stå ut...
Kottemor, Jag bor i Katrineholm Är också sjukskriven, sitter hemma hela dagarna så då har man gott om tid att älta alla graviditetsproblem och glädjeämnen
En fråga; tidigare har en del av er skrivit om molvärk och dylikt, hur känner ni det då? Jag får ont ibland typ som mensvärk längst ner, typ nästan under bebismagen, är det samma sak som ni pratat om?
Stackars dig, det är ju mardrömmen att börja blöda därnere nu. Hoppas din UVI ger med sig, jag är inne på fjärde PC-kuren nu, har aldrig blött, men du ska se att det kommer att bli bra. Har inte varit pigg sedan grav heller och det börjar sätta sig på humöret rejält, trots att jag är en sån optimistisk person.
Jag sitter ju hela dagarna praktiskt taget förutom när jag gåtränar så kanske kan det bero på det? Maken tror att det är för att melonerna blivit så stora!!! Hahaha
Kändes gott att allt var bra!