Blåmärken på mitt barn

Jag tänker detsamma, alla mammor oroar sig ibland och klart att TS vill ha någon att ventilera med men här på FL är det tråkigt nog så att man genast få påhopp trots att man skrivit såhär pass vänliga inlägg, som TS har gjort. Jag tycker inte hon verkar det minsta hysterisk!

Jag har också varit förstagångs mamma men inte brusade jag upp för att min unge hade ett blåmärke efter dagis. Jag antog att hon ramlat eller fått det på annat sätt. Inte fan misstänkte jag personalen. Men om ts har så lite tillit till sin dotters förskolepersonal så kanske dottern inte ska gå på den förskolan eller???

Så bara för att TS får tankar och funderingar som du aaaaaaldrig har haft så är hon hysterisk och onormal? Take a chill pill yourself.

Lyfter ni era barn i överarmarna, får de isåfall blåmärken av tumavtryck av det? Eller lyfter ni i kroppen som i de flesta fall inte brukar ge blåmärken.

Ts tror inte förskolepersonalen har gjort illa din dotter men att ett annat barn har råkat ta i henne lite för hårt.

Fast man kan ju inte förutsätta att alla är likadana som en själv. Vad bra för dig att du inte oroade dig över sådana saker. Men som sagt så uppfattar jag inte att TS automatiskt misstänker personalen, hon är bara orolig för sitt barn och undrar vad som hänt. (Till TS: Fråga personalen i morgon helt enkelt, det är väl det mest logiska att göra?) Det behöver inte heller betyda att TS inte har tillit till förskolepersonalen.

Har du ens frågat förskolepersonalen om ditt barn gjort sig illa på nåt sätt?

Tycker du ha all rätt i världen att vara orolig & mån om ditt barn och det ligger i de flesta föräldrars intresse.
Att hon har ett blåmärke behöver inte betyda något.
Vem vem, kanske blåmärket kom hemifrån utan att ni märkte det innan ?
Jag tror att du kan vara lugn men skulle det däremot uppkomma fler blåmärken som kanske skulle tyda på att dom "tar tag" i barnen för hårt så kan du ju prata med dom.

Min son får väldigt lätt blåmärken, på alla konstiga ställen, och oftast är det hans egen lilla klumpighet som orsakar dom :))

Mina barn har alla varit täckta (mer ellermindre) av blåmärken i olika stadier fram tilll de flyttade hemifrån. Nu vet jag inte, jag ser dem sällan utan kläder.....=)
De har alla varit aktiva fysiskt, orädda och våghalsiga. Nio gånger av tio har de inte haft en aning om hur de fått sina blåmärken. I yngre dagar kunde de sitta och jämföra, nästan tävla.omvem som hade det största/fräckaste blåmärket.
Jag har fått några menande kommentarer från sköterskor och läkare på BVC, men inga anmälningar tack och lov. Säkerligen har några av barnens blåmärken orsakats av kompisar under lek och kanske slagsmål, jag vet inte.
Men blåmärken och skrubbsår hör till barns vardag. Jag skulle bli mer orolig om barn aldrig har blåmärken, det skulle för mej innebära att det barnet inte gör särskilt mycket och inte har så många kamrater.

Har du frågat personalen om de sett vad som hänt?
Varför genast tro att personalen gjort nåt, det borde väl vara närmare att tro att något annat barn gjort nåt/hon ramlat/gått emot nåt?!

Mina barn har nya blåmärken var och varannan dag nästan..
Har det hänt något "stort", blåmärke i pannan eller dyligt så har personalen berättat, ett par gånger har de till och med ringt på dagen och förvarnat..

Kan ju vara så att hon varit på väg att ramla från ett bord, en stol eller rutschkanan och en personal fått tag i armen på henne och där kom blåmärket. I sådana situationer är det lätt hänt att man griper hårdare än vad man tänkt. I alla fall har jag gett mina barn blåmärken vid sådana händelser, bara för att man reagerar så snabbt och instinktivt och blir så rädd.