Misfall......

Hejsan!

I går kväll (söndag 22/8) fick jag missfall. Usch, detta var nog bland det värsta jag varit med om hitintills. Det började på lördageftermiddagen med mensvärkar, men inte så kraftiga värkar och en blödning. Jag ringde 1177 och de rådde mig att åka upp till Gynakuten/KK. Väl där så insåg jag och barnmorskan att det inte var någon ide' att stanna kvar eftersom jag inte direkt hade så ont. Jag åkte hem och det kändes okej. Jag har varit med om tidiga blödningar innan under mina två graviditeter.  På söndags morgonen vaknade jag med att blödningen hade eskalerat. Senare under dagen så började jag krampa i magen och fick springa och byta binda hela tiden. Märkte sista gången jag bytte binda hemma att det kom svarta klumpar. Insåg då att det var dags att åka upp till gyn. När jag gick från parkeringen till akuten så kom missfallet.....Fy det värsta jag varit med om....Jag stod där mitt på sjukhusområdet, stöttade mig mot min mamma och bara kände hur "den" kom ut. Fy vad jobbigt, och det enda jag tänkte på var att bara det inte rinner ut nedanför byxan och ner på marken, hahaha:D. Men tydligen hade jag på mig världens tightaste trosor för det gick bra att gå dessa 500 meter till akuten. Väl där inne så blev jag väl omhändertagen. Sahlgrenska KK/gynakutens personal är ju bara för goa! Nej fy för denna upplevelse.
Det konstiga är att jag inte sörjer som jag ser att många andra här på FL gör/ skriver. Känns knepigt, men vad ska man göra? Kanske kommer det efter några dagar eller så. Är ju rätt upptagen här hemma med två barn och samtidigt föräldraledig.

Jag ville väl inget speciellt med detta inlägg, kanske skriva av mig....:)

Kram på er alla därute som varit med om denna hemska upplevelse!!