Inlägg från: Queenie70 |Visa alla inlägg
  • Queenie70

    Sänk abortgränsen!

    Är för fri abort. Av vilket jäkla skäl som helst faktiskt. Även om man är socialt och ekonomiskt etablerad etc etc. så ska man få göra abort endast av det skälet att man vill måste jag börja med att säga. Samtidigt är jag kluven, för man börjar tangera obehagliga gränser, när man aborterar foster i vecka 18 när man samtidigt kan rädda barn i vecka 22. Jag är också inne på att sänka abortgränsen, men v12 är att ta i då många inte ens vet att de är gravida vid det laget. Sen måste man också sätta in mycket mer stöd för de som inte får sin abort. Och framförallt ska en konstaterad graviditet som man inte vill fullfölja kunna avslutas mycket snabbare än vad som görs idag. Det är inte rimligt att behöve vänta i flera veckor och låta fostret växa till sig därinne. Mitt förslag är att gränsen borde gå i vecka 16 som det ser ut idag.

  • Queenie70

    Det yngsta barnet som överlevt var väl sent i v 22 om det jag stämmer läst. Även om man idag inte kan rädda ett barn fött i vecka 20 eller 21, så är det för mig att tangera gränserna. Det blir för små marginaler. Visserligen har man ganska mycket koll på hur fostret och nervbanor, medvetande och sånt utvecklas, men precis som utanför magen finns det nog skillnader i magen också, hur fort barnet utvecklas. Det känns otäckt för mig. Givetvis är det inte önskavärt med fler oönskade barn i världen, men det argumentet kan man ju då också använda för att abortera barn i vecka 25 eller 27 i såna fall.  För att förhindra det krävs det andra åtgärder.


    Sen tycker jag även att det ska vara stenhårt när det gäller särskilda skäl efter v21. Där SKA det enbart handlar om att det ska tillåtas om barnet kommer att vara mycket sjukt och lida och man vet att barnet kommer att dö väldigt tidigt i livet. Aborter så sent ska absolut inte få förekomma enbart av sociala skäl som  jag läste i nån tråd nyligen där mamman beviljats abort enbart pga. av hennes egen situation där hon absolut inte skulle kunna ta hand om barnet, och må mycket dåligt av en graviditet. Fruktansvärt för henne att vara tvungen att genomgå graviditeten mot sin vilja naturligtvis, men man KAN bara inte avliva ett livsdugligt barn i livmodern i det skedet (hon upptäckte att hon var gravid i v23 om jag minns rätt) Då är jag beredd att gå så långt att man skulle få tvångsvårda modern under graviditeten, för att förhindra att hon skadade sig själv och för att hjälpa henne klara av den svåra upplevelsen, och sedan ge henne snitt och adoptera bort barnet istället. Samt massor av stöd efteråt givetvis.

  • Queenie70
    Tabba skrev 2010-08-29 13:58:30 följande:
    Oj.

    " tvångsvårda modern under graviditeten, för att förhindra att hon skadade sig själv och för att hjälpa henne klara av den svåra upplevelsen, och sedan ge henne snitt och adoptera bort barnet istället. Samt massor av stöd efteråt givetvis."

    en sann humanist minsan.

    Märkligt hur viktigt fostret är, och hur lite man bryr sig om det som händer efter förlossningen ....
     
    Tja...jag inser hur det kan verka. Men jag som sagt inte abortmotståndare. Men det känns lika oacceptabelt för mig att avliva ett livsdugligt foster I magen, som att kväva barnet med en kudda om det föds i vecka 24.

    Och vem sa att jag inte bryr mig om vad som händer efter förlossningen? Massor av stöd måste givetvis till för mamman som behövt gå igenom det traumatiska. Men jag kan inte tycka det är rimligt att moderns lidande går före det livsdugliga barnets rätt att få slippa avlivas. Det är inget foster i vecka 23 utan faktiskt ett barn.
  • Queenie70
    VirrigaVerna skrev 2010-08-29 14:00:29 följande:
    Vad är det som känns otäckt?
    Är det tanken på att fostret kanske lider eller har ont under aborten?
    Om det är det som känns otäckt så får vi ha i åtanke att en senabort är detsamma som en förlossning och är vi då rädda för att de kanske om möjligt eventuellt känner smärta så skulle det innebära att alla förlossningar som genomförs borde inkludera en kraftigt neddrogad mor och då med medel som även påverkar fostret. Så naturliga förlossningar skulle rimligtvis förbjudas i och med att vi vet att fullgångna barn känner och uppfattar smärta.
    (Nu vet vi att foster vid den tidpunkt vi diskuterar här inte känner och uppfattar smärta)
    Queenie70 skrev 2010-08-29 13:50:04 följande:

    .


    Sen tycker jag även att det ska vara stenhårt när det gäller särskilda skäl efter v21. Där SKA det enbart handlar om att det ska tillåtas om barnet kommer att vara mycket sjukt och lida och man vet att barnet kommer att dö väldigt tidigt i livet. Aborter så sent ska absolut inte få förekomma enbart av sociala skäl som  jag läste i nån tråd nyligen där mamman beviljats abort enbart pga. av hennes egen situation där hon absolut inte skulle kunna ta hand om barnet, och må mycket dåligt av en graviditet. Fruktansvärt för henne att vara tvungen att genomgå graviditeten mot sin vilja naturligtvis, men man KAN bara inte avliva ett livsdugligt barn i livmodern i det skedet (hon upptäckte att hon var gravid i v23 om jag minns rätt) Då är jag beredd att gå så långt att man skulle få tvångsvårda modern under graviditeten, för att förhindra att hon skadade sig själv och för att hjälpa henne klara av den svåra upplevelsen, och sedan ge henne snitt och adoptera bort barnet istället. Samt massor av stöd efteråt givetvis.


    En abort beviljas inte om barnet är livsdugligt och därför är abortlagstiftningen utformad som den är. Den är inte statisk utan den ändras i takt med utvecklingen och möjligheterna att rädda för tidigt födda barn.
    Ett avbrytande kan i och för sig beviljas när som helst under graviditeten även efter vecka 22 OM 1: barnet/fostret är livsodugligt eller 2: Om kvinnans liv eller hälsa är i farozonen.
    I alternativ två så gör man allt i sin makt för att rädda både mor och barn.
    Ja det känns otäckt att tänka sig att barnet skulle uppleva smärta, panik och kanske dödsångest i samband med aborten. Jag anser det inte jämförbart med en förlossning, då resultatet ju oftast är liv och tillgång till kärlek och möjlighet att kompenseras för det trauma en förlossning är. Som sagt, även om man har kunskap om hur fostret utvecklas så kan man ju aldrig veta på dagen precis hur utvecklingen ser ut för det individuella fostret, och därför önskar jag att marginalerna var större. Sen är det ju naturligtvis en komplex sak. OM man framöver lyckas rädda barn födda i vecka 18, ska man då ytterligare sänka abortgränsen, eller ta bort den helt? Och vad får det för konsekvenser etc. Jag håller fortfarande på att bearbeta allt detta i mitt sinne, men nu kan jag bara konstatera att det inte känns helt ok med en abortgräns så sent som vecka 18. Det är ändå nåt jag kan leva med. Men jag tycker det är fruktansvärt att det bevijas en hel del aborter även mycket senare av enbart sociala skäl eller saker som downs syndrom.
  • Queenie70
    CDSJGRD GGEHCS IAGOTSE skrev 2010-08-29 15:15:27 följande:
    Hur kan du prata om det ofödda barnets rättigheter för att i nästa andetag tycka att det är ok innan vecka 12?
    Det har jag alldeles bestämt för sig att det visst görs, med specialtillstånd. Men jag kan ha fel.
  • Queenie70
    CDSJGRD GGEHCS IAGOTSE skrev 2010-08-29 15:36:31 följande:
    Det är sällan konstruktivt att påstå att de som inte håller med på något sätt inte har samma mentala kapacitet som en själv.

    Hursomhelst så aborterar man inte i vecka 23.
    Det är ju skönt om det stämmer i alla fall. Aborter av sociala skäl ska ju inte heller få förekomma efter vecka 21, men efter vad jag förstått så tummas det på det?
  • Queenie70
    CDSJGRD GGEHCS IAGOTSE skrev 2010-08-29 19:01:20 följande:
    Vad är det som alldeles bestämt görs? Jag tror att du citerar väldigt konstigt.
    Jag skrev fel. Jag menade att jag "hade bestämt för mig".....
  • Queenie70
    Plutteli skrev 2010-08-29 20:00:19 följande:
    I v, 24 är den rätt stor, i v. 26 överlever 90% av barnen. Så?
    Vad är bäst, att tvinga mammor att föda ett barn de under inga omständiheter vill ha där chansen är stor att de skadar sig själv eller barnet, eller att erbjuda dem att avsluta graviditeten med vissa möjligheter för barnet att överleva och adopteras bort?

    Med tanke på din människosyn där du hellre sänker gränsen med olagliga aborter som följd (där både barn och mamma stryker med allt som oftast) än att behålla de abortlagar vi har så misstänker jag ändå att du satsar på alternativ ett...
    Nu var inte frågan ställd till mig, men jag anser att man ska tvinga mamman att fullfölja graviditeten, se till att hon ej kan skada sig själv (om det så innebär 24 timmars bevakning) samt sätta in ett massivt stöd under och efter förlossningen för att kvinnans ska kunna återhämta sig efter traumat. Och jag måste ändå säga att jag tycker jag har en ganska human människosyn, och inte är jag abortmotståndare heller. Jag kan bara verkligen verkligen inte förlika mig med tanken på att man avlivar ett  livsdugligt barn i livmodern, eller utsätter barnet för extremt stor risk att dö i samband med förlossningen. Det funkar bara inte för mig. Barnet går utan tvekan före mammans rättigheter för mig där. Det finns liksom inte ens en tveksamhet.
  • Queenie70
    Plutteli skrev 2010-08-29 20:11:10 följande:
    Ja, det tycker jag eftersom det inte finns något i barnets utveckling som gör det mer "oetiskt" med en abort i v. 18 än i v. 14 förutom barnets storlek, och ärligt, det är ju den gravida kvinnans bekymmer hur fostret ska komma ut om man säger så.

    Sänker man den fria aborten till v. 14 och sedan gör det olagligt med saker som socialstatus osv. som giltiga skäl till abort upp till v. 22 KOMMER det leda till illegala aborter, du säger dig värna om barnets liv, inser du då inte att i illegala aborter dör BÅDE mamman och barnet många gånger, eller så dör barnet i vilket fall, alt överlever med svåra svåra skador för livet. Hur är det bättre än att bibehålla de lagar vi har?
    Jag tycker problemet är felmarginalen. För små marginaler helt enkelt. Jag tycker det verkar otroligt att man EXAKT kan veta när det indivuduella fostret har gått över till att vara barn istället. Man kan ju ljuga om en vecka eller två eller kanske 3, på hur långt gången graviditeten är exempelvis. Om det är ett rationellt exempel jag kommer med eller inte (som nån efterlyste) vet jag inte, men jag har ändå kommit att tycka att fri abort till v18 är lite för sent, med tanke på att barn kan födas och överleva några få veckor senare.
  • Queenie70

    Vad det gäller ökning av illegala aborter så tänker jag så här. Det är ändå ganska gå sena aborter som görs i Sverige så det är inte drösvis av kvinnor som skulle springa iväg till en kvacksalvare eller köra upp en galge i underlivet. De som är så pass desperata eller instabila, skulle man då enligt min mening faktiskt omhänderta under graviditeten och vårda och hjälpa dem bearbeta det som de måste utstå. Sen är det visserligen så att många kvinnor världen över dör i illegala aborter, inte heller långt ifrån sverige. Dock tror jag att det är i länder och områden, där antingen levnadsstandarden är otroligt låg, alternativt där religiösa och kulturella påbud är väldigt inflytelserika. För den som lever och bor i Sverige tror jag benägenheten att riskera sitt liv och sin hälsa i en illegal abort är betydligt mindre än för en fattig ogift kvinna i Vitryssland eller i Burkina Faso. En och annan illegal sen abort skulle det kanske bli, men jag tror inte problemet kommer att bli stort alls i Sverige.

    Sen om man tänker internationellt vad det gäller aborter överhuvudtaget, så kommer det ju betydligt fler komplexa faktorer in....Det kanske är bättre att bli avlivad i livmodern i vecka 27 än att födas och sättas ut till vargarna, eller att svälta ihjäl efter ett par veckor...

  • Queenie70
    Tabba skrev 2010-08-29 21:56:41 följande:
      Så du tycker att v 18 är lite sent, en och annan illegal abort är inget problem ?
     Vad det det som stod i den där textmassan?

    det låter ju nästan som samma icke-argument vi hört sen TS startade den här tråden.
    Om det var så du tolkade det så....

    Jag tycker (ja jag anser tyckande är en rätt väsentlig del i en debatt) att det är ett MINDRE problem med en enstaka illegal abort ja, än att FLERA livsdugliga eller så gott som livsdugliga barn avlivas i livmodern. Inte att det inte är ett problem. Jag anser ju även att man ska med ganska extrema medel försöka förhindra eventuella sena illegala aborter och att kvinnan skadar sig själv under eller efter graviditeten.

     Att du väljer att kalla andras argument och åsikter som "icke" kan jag inte bemöta med annat än att det är en typisk härskarteknik att försöka förminska och förlöjliga den som har andra tankar än dig själv. Vidare, att argument återkommer i en debatt som väcker mycket känslor är väl nåt som alla "sidor" i tråden är tämligen skyldiga till.
  • Queenie70
    lennartsdotter skrev 2010-08-29 21:59:06 följande:
    Jag tror inte heller att kvinnor i Sverige skulle vara särskilt benägna att springa iväg till någon som sticker upp en galge i underlivet. Däremot tror jag absolut att det är möjligt att en del kvinnor istället över internet skulle försöka få tag i de läkemedel (eller andra) som i sjukvården används för att abortera foster. Ett misslyckat resultat efter en sådan grej skulle inte se lika makaber ut som en galge upp i muttan, men det skulle definitivt kunna vara lika ödesdigert. Det finns säkert de kvinnor som skulle ta sitt liv eller iaf försöka också.

    En kvinna med pengar skulle antagligen åka utomlands och få sin abort utförd på ett säkert sätt. Så har vi skapat oss ett hälsoproblem för svagare bemedlade kvinnor.
    Ja det är möjligt. Och så är det ju tyvärr, att bättre bemedlade alltid kommer att ha fler möjligheter än den genomsnittlige. De kan ju redan idag, exempelvis åka till indien och skaffa en njure om problem uppstår.

    Men även så, så anser jag att det hälsoproblem som kan uppstå i de läget är visserligen tragiskt och hemskt, men ändå av mindre vikt än att ett barn ska slippa avlivas i magen om barnet inte kommer att födas in i stort fysiskt lidande och tidig död.

    Nu när det gått några sidor i tråden känner jag att jag återigen vill påpeka att jag inte är abortmotståndare, frireligiös  eller nåt annat åt det hållet. Jag har bara svårt att förlika mig med sena aborter som tangerar gränserna för när ett barn räknas som livsdugligt alltså.
  • Queenie70
    Pigeon skrev 2010-08-29 22:25:35 följande:
    Efter vecka 22 utförs inte aborter, nej, utan då avslutas istället graviditeten. Vilket i allmänhet innebär samma sak, att barnet dör. Detta kan man få tillstånd för om man t.ex tycker att man är för ung och har dålig ekonomi, eller om barnet har Downs syndrom.
    Kan du berätta mer om det? Skillnaden mellan sen abort och att avsluta graviditeten?
  • Queenie70
    Pigeon skrev 2010-08-29 22:34:45 följande:
    Är du säker? Jag minns detta från en annan aborttråd för några månader sedan då en läkare kom med lite information och då det framkom att man kunde avsluta graviditeten senare än v 22 om man hade särskilda skäl. Och att de tydligen ine var så strikta som man kunde tro med dessa särskilda skäl.

    Men jag kan mycket väl minnas fel.
    Alltså den uppfattningen har jag också fått på senare tid. Att dessa speciella skäl inte är så hårt längre. Men jag kan vara helt fel ute.
  • Queenie70
    VirrigaVerna skrev 2010-08-29 22:43:23 följande:
    Om du tittar på den statistik som finns och det är den man ska utgå ifrån istället för trådar på fl eller andra ställen så är det samma kriterier som har gällt under väldigt lång tid. Enda skillnaden som man kan se är att antalet aborter som utförs där t.ex DS är ett skäl har ökat och det beror rimligtvis på den ökade fosterscreeningen.
    Men hur sent kan man få tillstånd för abort pga DS då?

    Nån tråd nyligen här på FL så var det nån som hävdade att hon fått tillstånd till abort i v 23 pga. sociala skäl. Men det kanske var ljug.
  • Queenie70
    Kem skrev 2010-08-29 23:15:03 följande:

    Detta är en otroligt provoserande tråd och der är bra att det har skrivits lite mer fakta nu än en massa antaganden.
    Det är ju faktiskt så att ett barn kan överleva från vecka 22. I vissa fall där ett avbrytande har blivit godkännt i v21 så slår barnet hjärta när det föds vilket innebär att man bara låter det dö. Tycker detta är fruktansvärt,
    Visst kan det finnas skäl till att man inte kan behålla barnet men det brister också mycket i Sveriges adoptionslagar.
    Flera sena avbrytanden är enbart pågrund av att det är tvillingar och den som gör aborten föröker sedan bli gravid igen, är det rät?? Visst kan man tycka vad man vill om detta
    Hade man vissat ett foster i vecka 12 i en högstadieklass är jag säker på att fler hade skyddat sig. ,
    Jag tror att abort gränsen kommer att sänkas snart då fler och fler förtidigt födda överlever och både läkare och barnmorskor engagerar sig i detta.


    Men en abort/avbrytande i vecka 21, hur går det till? Är det bara så att förlossningen sätts igång eller får man nåt medel innan för att fostret ska dö?
  • Queenie70
    Plutteli skrev 2010-08-29 23:15:40 följande:
    Det är en rätt stor skillnad mellan sen abort och avbrytande av graviditeten efter v. 22 (fram till v. 22 är det i praktisken samma sak, det är efter v. 22 det gör en stor skillnad om man aborterar barnet eller avbryter graviditeten)

    Sen abort: Barnet anses inte livsdugligt och kvinnan ges medicin som stänger av moderkakan varav barnet dör och föds sedan ut i en förlossning.

    Avslutande av graviditet pga mammans/barnets hälsa: Sjukvården gör allt de kan för att rädda både barn och mamma, endast om de måste välja antingen eller går mammans hälsa först och barnet "tillåts" dö. Vanligaste orsakerna till att man avbryter graviditeten är havandeskapsförgiftning eller tillväxthämmat barn. Det vi vanligen kallar för en "igångsättning" är just det som i medicinska termer och i abortlagen kallas just avbrytande av graviditeten.
    Men efter vecka 22 så måste man alltså försöka rädda barnet?

    Återigen..blir det inte absurt ändå...21+6 så låter man barnet/fostret dö....22+1 dvs 2 dgr senare drar man igång hjärt lungräddning eller?
  • Queenie70
    Plutteli skrev 2010-08-29 23:30:45 följande:
    Det varierar lite från sjukhus till sjukhus, vissa har som praxis att de inte försöker rädda något barn innan v. 24+0, andra försöker redan vid v. 22+0.

    Abort i v. 21+6 går ju ut på att barnet ska dö (och gör det också i normalfallet även om man försöker rädda det)
    medan ett avbrytande i v. 22+0 handlar om mammans liv och då försöker man rädda barnet också OM det har en chans till överlevnad, men det beslutas ju från barn till barn, märker man direkt att barnet har för omogna lungor för att kunna klara sig brukar man vanligen se det mer humant att inte utsätta barnet för en massa upplivningsförsök m.m. utan istället ge morfin och låta föräldra och barn få en lugn stund nära varandra tills barnet går bort.
    Ja, men då är jag ändå tillbaks där jag började i tanken. Att marginalerna är så tunna....
Svar på tråden Sänk abortgränsen!