Jojjo77

Äldre 17 Dec 13:25

13442 svar

Vi över 30 som längtar efter första barnet

Saftmedbulle skrev 2010-12-16 20:31:44 följande:

Trist, Cajsa!
Jag kände ingenting när jag fick missfall. Började blöda, men hade inte ont alls. Jätteont gjorde det inte förrän jag fick tabletterna på gynakuten, men då fick jag också smärtstillande så rent kroppsligt (mer jobbigt mentalt) var det inte så farligt, mer som att ha megamens i två veckor... Sorry girls, ni som inte vill veta...

Irmelie: tror jag fick missfall två veckor efter dig om jag inte minns fel... Hoppas du oxå får mens snart (pepp!)...

Jojjo55: Jag är oxå lärare och precis som du säger SJUKT mycket att göra - ligger sömnlös på nätterna. Jullovet är efterlängtat!

Mallanis: Kram tillbaka!

Ja, jullovet är minst sagt efterlängtat. Gillar mitt jobb, men hade man inte loven som en liten guldkant så skulle jag aldrig klara det här jobbet. Det är ett galet tempo och särskilt innan lov.

Jojjo77

Äldre 19 Dec 10:55

#2173

Hjälp vad ni skriver!

Pingla - usch och fy och blä vad tråkigt att tanten kom!

Irmelie - tack för jätteintressant info.

Välkomna alla nya!

Förlossningar har jag faktiskt inte ens tänkt på... Känner ingen panik över det heller, trots att ni nu fått mig att tänka på det Tänker väl mest att har kvinnor klarat det i alla tider utan hjälp och bedövning av olika slag så ska man väl fixa det idag på 2000-talet också. Kvinnor kan!

EGO: bara några dagar kvar till BIM och känner inte ett enda mensymptom, brösten visar inte tillstymmelse till att ömma. Mina bröst brukar sätta igång exakt en vecka innan mens och bara bli värre och värre ända fram till dag röd. Bra eller dåligt att det är annorlunda??? Känner inte igen min kropp alls denna gång, för det känns som sagt nada...

Jojjo77

Äldre 19 Dec 12:36

#2176

Ceke och Millan - då hoppas jag att det betyder något positivt då Millan, håller tummarna att du inte är skenis! Ceke - ja visst är det konstigt hur kroppen kan hålla på. Hoppas att du får hålla dig kry nu. Tycker inte du ska kasta dig på någon återvinningstipp.

Jojjo77

Äldre 19 Dec 12:38

#2177

Återkoppling till dem som är rädda för förlossning. Själv är jag livrädd för att (om jag får barn) få ett sjukt barn. Nästan lika livrädd som att inte kunna få barn. Någon annan som tänkt tanken på att allt kanske inte blir som det ska när det väl blir?

Jojjo77

Äldre 20 Dec 07:38

#2200

ceke skrev 2010-12-19 20:19:52 följande:

Nja, det enda de kan hoppas på om de försöker igen är att det blir en flicka eller att de får en till frisk pojk (större risk)... Läkarna har forskat mycket på deras första pojk o kom tillslut fram till att det antagligen fanns en ärflitghetsfaktor med i spelet. Nu när äve den här killen hade samma, så har de kunnat konstatera att det antagligen finns en genetisk del i det hela, dvs ärftlighet. Kommer inte ihåg vad diagnosen hette, men det finns otroligt få barn som läkarvärlden känner till som fötts med det... Så jag antar att det är just deras kombination av gener som ger risken... Usch. Men jag menar.. det är ju inget som säger att det skulle gå bra nästa gång.. elelr dåligt för den delen. Tiden får väl utvisa om de vågar försöka igen.

Helt enkelt... varje friskt barn som föds är ett litet mirakel

Usch vad hemskt med dina vänner. Du får krama dem ordentligt! Ja, visst är det ett mirakel när barn föds.

Det är just sånt som dina vänner varit med om som jag är så rädd för. Jag har anlag för en ärftlig sjukdom och det kanske gör att jag tänker mer på det än dem som inte har det i sina gener. Jag har också människor i min närhet som har barn med svåra sjukdomar, inget som syns på ytan, men jag vet ju vad de gått igenom med alla sjukhusbesök och all medicinering. Oroliga är ju alla som får barn, i princip från de att de får reda på att de är gravida, men jag tror inte att man någonsin kan förstå den oro som föräldrar får leva med när de dessutom har ett sjukt barn. Jag tror att många tankar kan handla om en ledsamhet för att det inte blev som man tänkt sig, för i ärlighetens namn så tror inte jag att man varken tänker sig, eller önskar sig ett sjukt barn, även om man självklart älskar sitt barn oavsett. Som någon skrev, ett friskt litet barn, är det för mycket begärt.

Jojjo77

Äldre 20 Dec 07:45

#2201

L Maria skrev 2010-12-19 19:17:00 följande:

Ceke, så fruktansvärt för din vänner! Tröstkit tyckte jag lät bra - sådant som man inte skulle orka att fixa själv och sen är det nog att fråga "vad kan jag göra för dig?" som gäller. Man kan ju aldrig veta hur någon som förlorat någon vill ha det - vissa vill prata om det, vissa vill att man bara är som vanligt, vissa vill bli distraherade osv...

Jag är rädd för att få ett sjukt barn och vi kommer att göra KUB tror jag. Vill dock inte veta exakta siffror, utan bara om man har hög eller låg risk - får man hög risk så får vi diskutera om vi går vidare med fvp. Andra saker kan man ju inte förbereda sig på utan får ta OM det kommer.
Var hos min pappa idag och fick veta att min brorson (han bor i USA) faktiskt inte utvecklas som han ska. Vi ses inte så ofta - sist jag träffade honom var på hans tvåårsdag för 1½ år sedan. Nu har det visat sig att han dels inte hörde ordentligt, vilket de löst med rör i öronen och sedan att han inte talar som en 3½-åring. Jag trodde såklart först att det i så fall berodde på att han inte hört, men det hade liksom inte förändrats något + att han hade lite annorlunda beteendemönster - det tydde eventuellt på någon form av autism. Tyvärr är det så att de nu bor i USA och min bror är lite irriterad på skillnadern - i USA fokuserar man nu på att komma åt symptomen och har tagit honom ur vanliga förskolan för att ge honom specialspråkträning. I Sverige hade man gett sig på att ta reda på VAD som är problemet, inte gett sig på symptomen... Menmen, vi får hoppas att de kommer fram till något - min bror står ju på sig också med at rätt saker måste undersökas, bara att det inte görs på automatik som det gjorts i Sverige.

Håller alla tummar för att din brorson får den hjälp han behöver. Det är nog inte ovanligt att man i olika länder har olika syn på vad det är man ska fokusera på när det gäler utveckling och beteenden hos barn. Tror att det finns flera olika sätt att se det på och det viktiga är nog att man inte alltid tror att det svenska sättet är det enda och det rätta. USA är ju ett större land och har troligtvis bredare och större utbud av varierande kompetens. För egen del hamnar jag lätt i att vi i Sverige är de som kan och vet allt bäst, men ack vad man kan bedra sig...

Jojjo77

Äldre 21 Dec 19:05

#2257

Hur går det för er andra som har BIM denna vecka? FrökenEllen, Längtan81, Millan75? Känningar av ngt slag? Här känns inget, men tänker att tanten nog kommer som ett julkort på torsdag... Om så blir fallet så ska jag dricka skumpa på nyår, det är ett som är säkert, lite kul måste man ju få ha.

Jojjo77

Äldre 22 Dec 06:40

#2266

L Maria skrev 2010-12-21 22:33:26 följande:

En som inte är miljönisse här, utan personalvetare - jobbar dock på ett företag som har lite med avlopp att göra...bland annat...

Har alla koll på hur era tappar känns? Jag har inte ens gett mig in och provat känna efter...
Blir lite nyfiken på den där boken - men eftersom vi inte berättat för någon att vi försöker känns det sådär att ha den stående nånstans...

Får väl gömma den, tillsammans med termometer och tempkurvan, under madrassen!

Här hade det kommit sjukt mycket snö inatt, fick skotta mig ut till brevlådan och hämta tidningen och sen skotta uppfarten innan jag körde ut bilen - tack och lov för garage dock! Just nu ligger det ca 3 dm snö ute, superfint - och skönt att man slipper köra mer (jobbar 5 mil bort), nu är jag julledig!!

Jag har ingen aning om hur min tapp känns och planerar inte att undersöka saken. Är inte så känslig annars, men att gräva efter den känns inte så spännande tycker jag... men det är bara min känsla

Jag gifte mig också i somras, ett litet och borgerligt bröllop, så tackkorten kom ut snabbt. Trots att det inte var så många som skickades ut så valde vi att göra allt på nätet, vi skrev sen personliga kommentarer till alla. Även om det var ett litet bröllop så tar ju allt längre tid än vad man från början tror, från inbjudningar till tackkort.

BIM imorgon och i alla fall ingen mens nu på morgonen. Sprang upp ur sängen imorse och in på toaletten, för att lyckligt pusta ut när jag såg att inget kommit. Vad knäpp man är!

Jag kommer att vara hemma hela julen, så något hinner jag noh kika in här och hoppas på att få se lite plus!

Önskar er alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

Jojjo77

Äldre 23 Dec 06:31

#2293

Ceke - härligt att höra att du är lycklig och att allt känns som om det är på rätt väg.

Gris - håller med om vårt överjävliga väder. Undrar varje vinter varför jag bor här, som sagt frivilligt, måste ju vara något som är riktigt knas i skallen. Är glad att man nu är ledig ett tag så att man slipper gå ut överhuvudtaget.

BIM idag och ingen mens när jag vaknade, mensen brukar komma direkt på morgonen och har varit exakt de senaste två gångerna. Gjorde dock ett test och det var ett fett minus på det. Skönt, då var min dag, dan före dan förstörd. Känner min skitnere, samtidigt som jag blir förbannad på mig själv över att jag har blivit så besatt av hela den här grejen. Får kanske trotsa den iskalla vintern och ge mig ut och shoppa idag, brukar ju kännas lite bättre då. Hoppas att mensen kommer idag, för då blir det glögg ikväll.

Hoppas ni andra får en bra dag.

Jojjo77

Äldre 23 Dec 06:59

#2294

Fick just en tanke... kanske ska skita i ÄL-testerna nästa gång och bara köra på varannan dag dagarna före och efter ÄL? Kanske minskar besattheten? Vad tror församlingen?

Vi över 30 som längtar efter första barnet

INNEHÅLL