Vi över 30 som längtar efter första barnet

ok.

Krama om varann hårt, länge och tröstande ikväll. Tänker på er båda.

Hej
Mannen väckte mig imorse så vi kunde testa ihop innan han drog till jobbet.
Negativt.
BIM+1 idag.
Känns lite som mensvärk idag oxå, får se om tatan hälsar på då.
Känner dock att yrseln e på g igen nu. Ughhh... är det inget frö kan den gärna försvinna tack!
Igår va den konstant kl 1 till kl 01 på natten när jag somnade. Lite bättre när jag höll igång.
Börjar tro att det kanske ändock är pga att jag inte tar antidepp längre. Trots att det alternativet oxå verkar mysko...

Annar... ja jag hostar vidare. Blä. Får jag mens blir dt nog att jag kontaktar VC igen och ber om den där antibiotikan ändå. Så får vi väl skita i barnskapandet en månad...
Inte det minsta kul med lunginflammation man inte kan behandla... känns som jag hostar ut inälvorna snart...
Usch att ha lunginflammation och e med barn...kan jag tänka mig. Läkaren på VC sa att de kvinnor som har mykoplasma under graviditet bör stå ut med den, hoppas på självläkning eller behandla den efter de 9 månaderna e slut...

Så... nu ska jag ta och dricka upp min filmjölk och sen krypa ner i sängen igen!
Vore ju bra om tant röd kunde komma nu om det nu ska envisas med att vara ett minus-streck.

Så kom mensen... 2 timmar efter jag testade imorse haha. Jaja... nya tag!

 BIM Vi som längtar...   

  Mars 
29-- Finlandssvenskan ÄL 16 mars (5:e försöket)

  April  
2 -- Zalia ÄL ca 22 mars (sjätte försöket)
4 -- Ceke ÄL ca 20 mars (10 försöket)
5 -- Millan75 ÄL ca 22 mars (1:a försöket efter missfall, totalt 8 tidigare försök)
6 -- Råttentottan Äl 22 mars (9.e försöket)
8-9 -- Irmelie  ÄL 25-26 mars (Väntar på mens, sen blir det pergostart)
11 -- Kia78 ÄL 28 Mars (12:e försöket)
11 -- simtim ÄL ~27 mar (9:e försöket)
11 -- Essalady ÄL 28 mars (försök nr 8)
12 -- Fröken Ellen ÄL ca 28 mars. (11:e försöket)
12 -- Frk Svår ÄL ca 1 april
13 -- Ansi 30 ÄL... ska tempa den här månaden (10e försöket)
14 -- Jojjo55 ÄL ca 31 mars (på det 6:e smäller det!)
17 -- Smiley ÄL 2 april (43:e försöket)
17 -- Kaprifolen1979 ÄL ~4 april (försök nr 4)
21 -- Astrogirl ÄL 7 april (försök 1 efter MA)
23-- Pingla77 ÄL 9 april (försök nr 10)
24--Jezza80 ÄL 11 april (försök nr 3)
MariaF79:  (försök nr 7), MF v 5 på försök 5
Saftochbulle (försök nr 9, efter två MF)

 GRAVIDA MED FÖRSTA BARNET 
Mallanis: BF 7 juni 2011. (Försökt ca ett år ett ma och mf på vägen.) 
Drömmen om Elin: BF 23 juni 2011
MD77:  BF 9 juli 2011 (Bestämde mig för ca 5 månader sen, lyckades på 3:e försöket)
Rosavit:  BF 11 juli (Tredje försöket)
Inna: BF 19 augusti (5:e försöket)
änglabitch: BF 10 sept 2011 (3:e försöket)
Sanna77: BF 13 sept (försök nr 4)
ernlia03: BF 17 sept (försök nr 1 efter ma i v 11)
Fru KM: BF 23 sept, (fjärde försöket)
Längtan81: BF 26 sept (försök nr 12)
Daniela01: BF 6 oktober (2 års försök)
Frifantasi: BF 11 oktober (4e försöket)
Längtan1980: BF 13 okt (7:e försöket)
AnnJan BF 5 nov (3:e försöket)
Marre80 BF antingen 15:e (4:e försöket)
Polarlantis: BF 22 nov (4 försöket) 
Lavendia: BF 1 dec (9.e försöket efter mf, totalt 16 försök)

GRATTIS!!!
Här e man ifrån FL en dag och kommer tillbax till.. DETTA! WOW!
Ska även erkännas att glädjetårar bränner lite bak ögonlocken... Gaaah! Vad underbart!

Ja då va det 1a april. Inte lurad än iallafall haha
Mensen lunkar på som vanligt med undantag att mensvärken e huuuur hemsk som helst.
Jaja, man får väl känna att man lever...

Dystra och osäkra funderingar i skallen dock.
Så mkt som snurrar. Vet att  jag inte ska oroa mig och definitivt inte än... bara haft 2 BIM ju.
Men..
Jag har varit rädd så vansinnigt många år för en sak.
KAN jag bli med barn?
Säkerligen vanlig fundering, men har man en del i ryggsäcken som kan strula till det så...

Hade nämligen svår anorexi för 10-11 år sen..
Har under måååånga år käkat hästdoser psykofarmaka x flera samtidigt.
Käkat smärtstillande periodvis under ca 1½ år som kan minska fertiliteten.
Mamma som haft elakt myom + bröstcancer

Jag vet ju inte om jag pajat mig själv med anorexi, piller etc.
Har ju inte försökt bli med barn innan och därför ingen erfarenhet av nåt med vanlig ÄL förräns typ nu (om man räknar bort de 6 månaderna innan jag skaffade p-piller i nian...).
De smärtstillande jag käkade (Ardinex) TROR jag inte ska påverka efter man slutat.. men jag vet inte.

Suck... dessa tankar.
Får ta o komma ihåg att jag just nu har mens-humör hehe.
Eufori och tvivel. Tvära kast med 2 sek mellanrum!

Äh, nu ska jag slänga mig i soffan o glo på meningslösa tv-program.
Skulle ju va skönt om jag blev frisk snart oxå...

Kram på er!

(tillägger:  käkar inga såna mediciner nu, mer än concerta. Concertan slutar jag med när jag får ett + . Den går ur kroppen tillräckligt snabbt)

Hej
Anorexin och en en hel del av medicinerna har jag snackat med läkare om.
Har ju spökat ett tag i skallen min...
Hon sa att visst, det kunde ha påverkat men inget man kan säga nåt om utan utredning ju. Hon sa att jag skulle snacka med div. folk typ BM och de läkarna, vilket jag försökte oxå. Svaret blev att de inte kan ge mig svar och inte heller hjälp med att kolla det förräns ett års försök gått.
När jag frågade detta va jag i lång behandling, mådde kasst osv. Ville INTE skaffa barn eller försöka just då med tanke på mitt mående.
Detta va väl.. typ 4 år sen?
BM på cellprovtagningar o så har sagt att allt ser bra ut. Inte några förändringar heller.
Hade problem med cystor när jag gick in i anorexin men inte efter.

Ska till min smärtläkare om ett par veckor och ska fråga honom lite saker då... om Ardinex. Har försökt kolla i fass o sånt, men får inte svar på just det.

Ja, jag vet ju att jag nojar... Vi har ju inte försökt alls länge! Känner mig löjlig för det, men nojan finns ändå. 16 års intensivt barnlängtande som skjutits upp pga mitt eget förnuft. Och nu när man försöker så blir man ju rädd för allt.
Längtan kan göra en...galen haha

Kram
Ska softa ner mina grubblerier nu och försöka tänka på den stundande våren istället!

Millan + Ceke

Tack. Känns skönt att läsa det ni skriver.

*********************************************
Att prata med någon,vare sig det är psykolog, läkare, terapeut, kurator eller annan för stödsamtal... det betyder mycket.
Första ggn jag gjorde det va när jag va 17.
Sen dess har jag sammanlagt gått i terapi/haft stödkontakt i sammanlagt 11½ år. (vet i katten vad som hänt om jag inte haft det, men det har varit många olika saker det gällt såklart).
I nuläget håller jag på att avsluta med min senaste psykolog. Har jobbat mkt med självkänslan och mitt sätt att tänka/reagera på saker som rör den. Bygga upp den igen och tro på den.

Även om man inte går i aktiv terapi är det viktigt att få ventilera ut saker ju. Haft många såna samtal genom åren. Tacksam för det!
Alla ni här på FL är oxå kanon. Inget snack om saken. Bara att få veta att det finns fler, hur olika anledningarna än är, känns skönt.
Alla har vi tankar, funderingar och erfarenheter. På ont och gott.
Det ger hopp när man tvivlar, glädje när man hoppas, empatiskt känslosvall i alla nivåer.
Att få läsa saker som rör mig till tårar av glädje eller sånt som hugger i hjärtat. Det betyder.

Karln min är självklart underbar hehe. Han har hängt med på ett annorlunda sätt i ca 8 år (dvs 3 år innan vi blev ett par) och visste mer än man brukar långt innan vi blev ihop. Känns så skönt.

Nu ska jag ta min jävulusiska mensvärk och placera mig i soffan. Fixa mina naglar och bara slappa

Hej hej alla goa!

Haha, så kul o komma in o kika här igen... händer alltid så mkt bara man e borta nån dag eller två.

Välkomnar nya, grattar till ÄL-utslag och graviditeter.
Skickar lite styrke-pepp till Mensarna (nytt ord? öhh.)
Och inte minst:
Tack för att ni är så vansinnit underbara!

Deppet och grubblandet är lite lättare idag. Känns skönt.
Mindre oro, mer lööööv in da air

Tack tack tack... för att ni delar med er.. kollar upp.. allt.
Underbara ni.

Som ännu en positiv sak kan jag säg att jag igår (trots mens) äntligen hamnade på en bra siffra på vågen. Innebär att jag gått ner ca 6,5 kg sen okt och håller det. Betyder att jag hamnat inom normal-BMI. (Ja, psyk-medicinerna en massa år efter anorexin va inte snälla när det gällde viktuppgång)
Känns som jag e på G nu. Riktigt bra dessutom.
Dessutom har jag märkt att jag fått rikare känsloliv. Kan va att jag helt lagt av med antidepp, eller att kroppen e ok med att va utan p-hormoner. Hursomhelst är det häftigt.
Bli rörd till tårar, gråta av skratt (inte bara sorg) osv. Visst, det har jag nästan gjort innan, men nu känns det som det är mer.
Även om det ibland e jobbigt med mer känslor, så känns det bra. Sunt. Friskt och balanserat. Konstigt kanske, men sant.

Tack tack fina ni

...illamående och tandbortsning minsann? Haha, ja det lär ju bli intressant med tanke på att jag redan måste spraya xylocain i svaljet då för att inte spy hehe.
Jaja.. Men ska väl säga med att jag inte har så mkt emot själva spyendet... däremot e jag en vekling med att må illa. DET är hemskt tycker jag.
Men... är det på grund av Grav så står man v'äl ut haha.

Mensvärk ännu, men hoppas det e bra och tyder på dunder-ÄL denna månaden!