Vi över 30 som längtar efter första barnet

Kram till er alla som har deppdagar! Gråter en skvätt när jag läser era inlägg för jag känner igen mig i det ni skriver. Det är helt ok att deppa och tycka att det är jobbigt.

Irmelie- jag hade själv haft jätte svårt att hålla mig vid ett sånt besked. Man är tydligen aldrig säker för sådana besked. vilket jag själv tycker är konstigt. Jag menar själv är jag sist ut bland vänner och tror att mas ska slippa höra. Men det kommer från alla möjliga oväntade håll.

Ceke-låter jätte jobbigt. Ta vara på din mors kloka ord och din magkänsla. Jag tycker du ska ta kontakt med  gyn och kolla om de inte kan ta tag i dig snarast både fysiskt och psykiskt. Här är du alltid välkommen att "gnälla" men att få lite professionell hjälp är aldrig fel. Kämpa på!

Statistiken över hur lätt/svårt det är att bli gravid i vår ålder både hjälper och stjälper. Man tröstar sig ibland med att jaha, jag följer den i alla fall och ibland blir jag bara förbannad. 

Ernila-Så roligt! håller alla tummar jag kan!

Maria- f-n att tanten kom!!

polarlantis- Har läst om din kompis och håller me de andra i deras råd.

Har själv använt rosenrot den här månaden och får se om de ger någon effekt. Har känt av ÄL ordentligt och det visade sig på stickan oxå.
Ska distrahera tankarna och fara på besök till syrran i Gtbg över helgen. Åker själv och ska ha riktigt skönt bara tjejer.
Efter helgen hoppas jag på att chefen säger jag till min tjänstledigehet i apr/maj så vi kan planera resa. 

Här står tiden verkligen inte stilla. Det skrivs och jag hinner inte med. Kom hem från en helg i Gtbg i syrrans sällskap. Mycket trevligt.
tänkte läsa det jag missat under tiden jag vart borta men herre jisses vad ni skriver.
Har kommit i gång med jobbet och det med buller och bång. personalmöte i eftermiddags där det kommer fram bland annat att chefen sagt upp sig på stående fot dagen innan, oops. Vad händer nu? Tur att vi har en tf som verkar helt ok!

EGO-här börjar det ju närma sig BIM med stormsteg. Inga symtom så långt ögat kan nå förutom ömma bröst. Har känt av tjejmagen till och från kanske mest från en sida. Nåja, jag har förlikat mig med att tanten kommer.
Ringde kk och vet att det blir återbesök för koniseringen i mars. Samtidigt så säger personen jag pratar med att vi är under utredning av infertilitet. VA!!
Nja, nu har det väl ändå blivit något fel.......

 

 Jag tror att det är lite olika med mina dagar. Olika många och rikliga.

Men genomsnittligt så ser det nog  

MMMSS

Behöver endast tampong och vanlig binda nattetid. Trosskydd de sista dagarna och inget på natten.

 

Maria-Ja, det blir väl styvsyster.. Vad ni är duktiga på att komma ihåg saker!
De som verkar bli med barn fort verkar inte förstå hur man känner. Det här med frivillig barnlöshet är ju inte så vanligt i vår ålder om inte omständigheterna talar för det. Så man lär nog passa sig för hur och vad man berättar/säger den dagen man själv förhoppningsvis står där med magen i vädret.

Har inte vågat fråga min äldre kollega varför de inte fått barn även om hon uttryckt vid något tillfälle att hon inser att hon blir ensam när hon blir äldre. Vill ju inte trampa på tårna.

Jag har inte kollat mitt sekret så noga och heller inte det min sambo levererar. Jag beundrar er som har sådan koll på er själva och dessutom för anteckningar . Jag vet att jag kanske borde. 
Har bokat in ett samtal med barnmorska i nästa vecka och förhoppningsvis kommer hon med någon mirakelkur eller liknande. Allvarligt så börjar man ju bli nojig över om det något fel på en, eftersom det uppenbarligen inte har gått enligt planerna ännu.