Hundar som "tigger"

Din far har rätt! Det är människan som skall ta initiativ till leken. Om man nu vill bli en "riktig" flockledare. Men visst kan man låta hunden ta initiativ. Det är ju en smaksak. Men din far har faktiskt rätt där.

Jag anser att hundtiggeri är en styggelse. Jag skämde bort vår rottweiler. Både katt och hund fick en ostbit när jag bredde morgonmackan. Likaså en bit mat när jag ätit färdigt. Detta innebar att den kunde sitta en hel måltid och stirra på oss.

Vi har nu sista året jobbat med tiggeriet genom att be hunden gå därifrån och lägga sig. Hon får inget alls ur våra händer vid måltider eller när vi sysslar med mat. Hon kan få nåt gott i matskålen eller från händerna när vi tränar lydnad och som belöningsgodis. Men aldrig annars. Numera tigger hon INTE. Och det är en lättnad att slippa dessa vädjande ögon. Jag anser att din far har rätt även här.

Vår hund får inte vara i köket alls när vi tillreder maten eller äter. Hon får heller aldrig något när hon tigger och sällan något ur handen om vi inte tränar o det är belöning. 

Lek initierar vi och aldrig hon. Eller hon försöker o vi ignorerar tills VI är redo.

Här får hunden absolut inte sitta och råstirra på en. Hon får ligga och stirra, men inte sitta. Hon får ytterst sällan nånting, och om hon skulle få nåt så får hon inte det sålänge hon sitter och dregglar bredvid en. Och det hon får, får hon i sin skål. Men det finns egentligen ingen anledning till att hon ska få nåt öht, så det händer som sagt väldigt sällan.

Vad gäller lek så är det oftast vi som bestämmer när vi leker. Klart hon kan få börja ibland, men vi avgör när det är slutlekt

Jo, jag vet ju att min pappa har rätt enligt klassisk hunduppfostran. Men jag tänker som så att om man har en bra, balanserad hund så kan man göra på båda sätten. Dock ska man ju inte fortsätta ge hunden godis eller bestämma allt i leken om den börjar tigga eller blir jobbig, det är vi alla överens om i familjen :)

Nej, om dom skulle sitta och stirra så får dom inget utan nu är det så att dom antingen ställer sig en bit ifrån och tittar lite snällt eller så sätter dom sig jämte. Men ger man inget så blir dom aldrig jobbiga utan går därifrån ganska snabbt igen när dom förstår att dom inte ska få nått...

När det gäller leken så brukar vi också avsluta den eftersom han kan hålla på i en halv evighet om han får som han vill, så kul är det att hämta pinnar :P Och har man något bättre för sig så svarar vi inte heller på hans initiativ att kasta pinnen men om jag inte har nått för mig så kastar jag gärna pinnen eftersom han blir så glad när man gör det.

Mina ligger under kökssoffan när vi äter, så tiggandet där märker vi inte av nämnvärt. När det gäller "pinnen" så uppmuntrar jag just nu unghunden att komma med t ex leksaker till mig. Just för att få upp apporteringen hos honom inför tävling. Det belönas med en gottebit eller klapp, och sen är det upp till mig om jag är på humör att leka vidare med honom eller ej.

Hade jag haft en hund som suttit "fint" brevid mig och tittat hade jag blivit galen. Och dom hade garanterat inte gått nåt! Tycker din pappa har rätt på båda punkterna.

Våra hundar är med oss när vi äter, dom är ju alltid med oss oavsett nästan. Sen får dom inte sitta och titta på oss när vi äter utan dom får gå och lägga sig någonstans i samma rum.

Med sitta fint så menar jag inte sitt apå bakbenen utan mer att doms ätter sig lugnt och stilla jämte en.

Nej, när vi äter så sitter dom inte och tittar på oss utan det är just om man gör iordning en ostmacka på bänken brevid kylen som dom är intresserade. När vi äter ligger dom oftast under bordet eller en bit bort i hallen eller under trappan.

Det finns inget rätt eller fel i detta. Jag har inga problem med att mina hundar tigger och de får ta initativ till lek. Genom att de få göra det sistnämnda lär sig de också att de tjänar på att samarbeta med mig, vilket ger fördelar när det gäller träningen.

Det är väl lite individuellt hur man ser på detta, jag bjuder ofta min hund på en godbit när jag lagar mat eller när jag äter mat. Han tigger aldrig. Han ligger en bit bort och sover,  jag har aldrig behövt träna att han inte ska tigga.
 
Jag ser tiggande lite som en kontaktövning, hunden söker ju min uppmärksamhet och det ska belönas. Inte alltid med mat, men mycket väl med en klapp på huvudet och en puss på nosen.
Sen går han och lägger sig, och kommer tillbaka när han hör att jag häller upp torrfoder i skålen.

Är så trött på det här pladdret om att man ska vara ledare osv. Min hund vet vem som bestämmer utan att jag behöver bevisa min makt hela tiden.

Att han tigger är ju inget problem för mig iaf. Han sitter, tittar, dreglar lite...gnäller aldrig, är aldrig påträngande...vad är problemet? Klart han får en bit ibland.

Har en labrador a.k.a. slasktratt.

Så tänker jag också. Dom vet mycket väl att alla vi i familjen bestämmer över dom så då tycker jag inte att vi behöver vara så tuffa mot dom hela tiden. Har man däremot en hund so försöker ta över som ledare hela tiden är det ju väldigt viktigt att man sätter gränser. När jag skaffar hund om några år kommer jag också köra på den lite mjukare stilen om det går då jag tycker att den är mysigare helt enkelt.

Ja. Man ska alltid börja med de mjukaste av mjuka metoder, men samtidigt vara konsekvent och fast i sin övertygelse. Det är precis som med barn; är man trygg så blir hunden trygg.

Jag var när min vovve var liten noga med att han aldrig fick äta innna varsågod, inte gå in före mig osv. Och det gör han fortfarande. Behöver aldrig ens påminna honom. Enkla metoder för att befästa ledarskap utan att tillrättavisa. Att han "tigger" stör ju ingen

Jag ville bara klargöra att anledningen till att hon inte får något annat än sin egen hundmat mest är för att det inte finns någon anledning.. hon får bra, "riktig" mat (ingen skit från Ica) som innehåller allt hon behöver. Finns ingen mening med att ge henne annan mat, som hon dessutom säkerligen går upp i vikt av. Det händer att hon får nåt, det är ingen 100% stenhård regel, men det händer väldigt sällan.

haha min hund får oxfilé rester av oss när vi ätit... hon sitter sällan och tigger men vår dotter ger henne gärna något....
kan tillägga att hon vet vem som bestämmer och hon får riktig mat inte från ica som Annnan skrev :) men hon är växthämmad och hon går sällan upp i vikt.. däremot får hon aldrig laktosprodukter då hon är känslig mot detta och blir sämre av det...

men som svar på frågan tycker jag inte att det gör något att ge hunden något om man själv vill...
min mormor och morfar brukar ha min hund ibland (speciellt efter de fick ta bort sin egen) och morfar älskar att ge henne lite skinka eller så... och hon tigger på ett annat sätt där än hemma för att hon vet vad som är tillåtet vart...

Mina hundar tigger på det sätta som jag har lärt dem
Alltså genom att ligga ned i köket när jag lagar mat. Tycker att det är skönt att ha dem så, och då får de också små smakbitar nu och då.

Min gamla labbe är extrmt ogosig, så han kan få en godbit om han kommer nära och tigger, typ lägger huvudet ii mitt knä. Med honom är det ett beteende som jag gärna uppmuntrar

Om man slutar tänka ledarskap blahablaha och istället tänker i banorna "är det här ett beteende som jag vill se mer/mindre av?" och agerar utifrån det så får man som man vill till slut.

Vad gäller leken så uppmuntrar jag absolut lek med mig. Jag vill tävla med mina hundar och lek är en vital del av träningen. Däremot gillar jag inte all lek (stjäla skor och springa iväg med och hålla sig på armlängds avstånd är inte bra lek ) så det gäller att styra in leken på de regler som man vill ha i leken. 

Tycker Susan Garrett är bäst på sånt, läs gärna hennes blogg: http://susangarrettdogagility.com/
 

En bra svensk blogg också! http://hundbiten.bloggagratis.se/