BF ca 13:e Maj 2011

Mina symptom kommer och går. Ibland har jag så ont i börsten så ja vet inte var jag ska ta vägen. Illamåendet kommer och går, värst är det när jag är hungrig och inte har ätit på läge. Jättekul att det känns som man måste äta konstant för att slippa  må illa. 

Vi har bestämt oss för att inte berätta för någon förrän vi har varit på VUL och vet säkert att pyret mår bra. Min familj bor i en annan stad, och min sambos familj bor i USA, så det är inte så svårt att hålla det hemligt   

Jag har fortfarande inte mycket till symptom. Jag tror att jag är lite tröttare än vanligt, men det kan vara inbillning. Det tydligaste symptomet jag har är väl att jag känner av lite "aktivitet" i form av lättare spänningar då och då. Ungefär som mensvärk, men mycket mycket snällare.

Det är synd att klaga på att man inte har värk och illamående, men samtidigt hade det känts skönt att känna sig gravid. Annars är det så lätt att bli nojjig och börja tänka att något är fel :P

Jag tror vi ska berätta för alla runt v 12, det gjorde vi de andra gångerna. Men min och sambons familj bor nära allihopa. Det är liite jobbigt att träffas ofta och inte få berätta.

Ja, jag har också väldigt diffus symptom i magen, det är något som känns helt klart, men svårt att förklara vad. Visst är det svårt att bara vara glad över att man mår bra :) Jag längtar verkligen tills jag får en ordentlig mage så det syns att jag är gravid, känns som att man inte kommer oroa sig lika mycket då. Det är bara att vänta och coola ner sig...

just då kändes de ju inte jobbigt på de sättet mot henne, svårt att förklara. Nu så tänker man inte på de, hon minns ju inget och även om hon minns så lever hon i nuet, precis som alla borde göra  här är allt som vanligt, symptomen har avtagit, är lite mer åksjuk än vanligt och har växtvärk i magen till och från men inget att klaga på, skönt att de värsta verkar lugna ner sig. 

_____________________________________________________________

Vi berättade veckan efter vi själva fått reda på det. 
Ser ingen anledning med att hålla tyst, komma med vita lögner om allt, kråma sig vid svar, försöka hitta på ursäkter till saker, skulle de gå åt skogen så vet alla varför man är ledsen och man behöver inte förklara att man vart gravid, hur  länge bla bla utan säger bara att de inte gick vägen så fattar de vinken. 
Första så sa vi inget förs rätt sent, men efter den erfarenheten så ser jag inget positivt i att hålla tyst. Men de är ju för våran del såklart  
 Vi vill att världen ska veta att en bebis är på väg, berätta hur den lille gror därinne, hur man känner, upp och nedgångar, förväntningarna och tjata sönder alla som orkar och inte  orkar lyssna på nedräkningen till ultraljudet  

Det är väldigt tyst i den här tråden :)

Är i vecka 7 nu, det går fort :)
Mitt illamående har blivit värre de senaste dagarna... speciellt när jag åker bil eller inte ätit ordentligt. Sen är jag otroligt trött! sover till nio på mornarna, vid 14-tiden är jag trött igen och måste sova, sen lägger jag mig runt 23 på kvällarna... hinner inte med mycket på dagarna, suck..

hur mår ni andra?

Jag håller med om att det har blivit lite tyst... För min del beror det nog på att jag inte har haft så mycket "nytt" att berätta.

Jag "är på" 6+4, eller hur man säger... och mår oförskämt bra! :)
Ett tag, samtidigt som jag hade en förkylning, kunde jag få en kväljande känsla ibland. Vet inte om det hade med graviditeten att göra eller enbart förkylningen. Den försvann iaf samtidigt som jag blev frisk.

Men, jag är nog tröttare än normalt. Särskilt trött blir jag när vi har heldagar i skolan, vilket inte är så konstigt iofs. Idag blev jag dock supertrött efter att ha varit på vårt första MVC-samtal. Samtalet tog inte lång stund, men när jag kom hem däckade jag (vid lunchtid) och lyckades inte ta mig upp ur soffan förrän klockan var 16:00!
Lägger mig gör jag vid 22:00-23:00, vilket är ovanligt för mig. Jag är vanligtvis en nattuggla och stannar gärna uppe till 00:00-01:00.

Det var kul att får träffa vår barnmorska. Hon verkar trevlig än så länge. Har ni andra träffat era BM än?

jag kommer ha samma BM  som jag hade med första, så där blir de nog inget nytt. 
Få se vad hon säger, de kan skilja 3 veckor på datum, men jag har inga problem med att vänta till RUL för att veta mer exakt.  Ska dit på Måndag nu och träffa henne igen, största kruxet blir att lilltjejen ska med och hon hatar allt som har med läkare och vårdtagningar att göra och det visar hon ganska tydligt haha 

Hallå ja, jag har ömmande bröst och idag har jag även värk i magen :o/ Har även rosa flytningar och urinet är oxå rosa *nervös* Skall på inskrivningen imorgon och när jag pratade med dem idag så försökte dem lugna mig med att det kan vara urinvägsinfektion...får ju hoppas att det bara är det.

Någon som haft likande symptom med????

Imorrn ska vi på VUL! Är jättenervös och orolig, men samtidigt förväntansfull.. Får inte riktigt ordning på känslorna. För att lugna ner mig lite ska jag och sambon ha myskväll ikväll :) Laga lite god mat och kolla på några filmer, tror jag behöver det   Ska försöka tänka positivt ändå och se fram emot att se litens hjärtslag imorrn...