Mina föräldrar tycker min 3 1/2 åring får styra för mkt

.. och det har de rätt i, det har jag oxå märkt att han gör, men jag tar så illa vid mig av att jag veta tt de tycker så att jag undviker dem. Min son är EXTREMT viljestark och för närvarande rår vi inte riktigt på honom tyvärr, han viker inte en tum, han tar inte ett nej, han bara ska bestämma hela tiden. Jag blir så knäckt - vi måste ju ha gjort ngt total-fel eftersom det blivit så här . Och jag känner mig så stressad för det känns som så fort vi är med mina föräldrar så måste vi skärpa oss och ve om det dyker upp en situation där jag då måste "bevisa" att jag har makten och är föräldern och kan klara av att ta kommandot. Jag känner mig så ledsen, och jag saknar att bara kunna åka dit och vara avslappnad.
Och så känner jag mig så ledsen över att vi gjort detta mot vår son, eller han har låtit oss.. När vi är ensamma med honom funkar det bra, det dyker upp situationer, han prövar oss, men vi klarar att hantera det. Det är när vi är med andra som det är värst.
Vad ska vi göra? Hur kan vi ända på detta? KÄnner ngn igen sig eller är vi ensammast i världen om detta?