Inlägg från: FrökenKanSjälv |Visa alla inlägg
  • FrökenKanSjälv

    Utlandsresa

    Jag hade bett att få ett samtal med läraren, den andra föräldern och mig. På samtalet hade jag tagit upp frågan om hur det skulle påverka hans skolarbete med en veckas frånvaro, plus frågat hur vi som föräldrar kunde stötta barnet i att kompensera.

    Läraren har säkert koll på om barnet skulle må bra av att komma bort en vecka, eller om det skulle göra barnet mer orolig genom att bryta rutinen. För mig låter det som att det finns en del att jobba med för barnet och jag är inte säker på att "straff och konsekvenser" har någon verkan för det här barnet, det finns många barn som inte klarar av att mentalt förstå konsekvenser även om föräldrarna är duktiga på att dela ut straff.

  • FrökenKanSjälv
    vomo skrev 2010-09-17 10:59:32 följande:
    Hur gamla ska barnen vara tror ni för att börja förstå att det kan bli konsekvenser av sitt agerande? Jag fattar att man inte kan dra alla barn över en kam och att det är väldigt individuellt, men på ett ungefär?

    Jag må vara lite knäpp men jag tycker faktiskt inte att ett dåligt uppförande ska uppmuntras med någonting positivt!
    Mina två äldsta barn förstod i väldigt låg ålder att vissa handlingar fick vissa konsekvenser, både i teorin och i praktiken. Mitt yngsta barn förstår rent intelligensmässigt att handlingar får konsekvenser MEN i stundens hetta blir det kortslutning i hjärnan och alla logiska tankar är som bortblåsta. När hon blir riktigt frustrerad/arg/ledsen så klarar hennes hjärna inte av att tänka på något annat än det som händer exakt nu, alltså handlar hon utifrån sina känslor i stunden. Några minuter senare när hon har hunnit lugna ner sig är hon väldigt ångerfull, hon förstår vad hennes agerande har ställt till med och hon är ledsen för vad hon har gjort. Det spelar alltså ingen roll hur många gånger jag straffar henne eftersom det inte hjälper henne att förbättra sitt beteende. Istället tränar jag henne på att hantera sina känslor så att det inte ska uppstå någon kortslutning i hjärnan.

    Dvs, jag har analyserat vilka konsekvenser mitt agerande mot dottern får, och sedan lärt mig av dessa konsekvenser.
  • FrökenKanSjälv
    2underbara skrev 2010-09-22 15:26:37 följande:
    En utlandsresa är en belöning om man inte skiter pengar.
    Om du och din sambo bestämmer er för att åka på utlandssemester med era två gemensamma barn, och sedan så börjar ditt äldsta barn plötsligt att bitas på dagis några veckor före resan. Hur gör du då, låter du det barnet stanna hemma med mormor, eller stannar ni hemma hela familjen, eller får h*n följa med ändå?
  • FrökenKanSjälv
    2underbara skrev 2010-09-22 18:27:05 följande:
    Klart mitt barn  får följa med.
    Förstår inte liknelsen med TS sits, det barnet TS nämner verkar vara pain som grund, inte en tillfällig svacka.

    Men vad har det att göra med att det är en belöning att få resa utomlands?

    Om vi/andra verlkligen lyckats spara pengar så är det väl en belöning att kunna lägga det på en utlandsresa?:-0
    Liknelsen är att ett barn beter sig respektlöst mot sin omgivning. Om du tycker att barnet i trådstarten inte förtjänar belöningen att få åka med familjen på semester så borde inte heller ditt barn förtjäna att få följa med familjen om ditt barn har betett sig respektlöst på dagis.

    Eller är det skillnad på barn och barn?
  • FrökenKanSjälv
    2underbara skrev 2010-09-23 10:14:16 följande:
    Ser fortfarande inte liknelsen och hur det kan vara relevant. 
    Ibland kan det vara svårt att se utanför sin invanda box.
Svar på tråden Utlandsresa