Klädköp för bonusbarnet

Jag är också bonusmamma och jag tycker att ett barn ändå måste få ha personliga tillhörigheter. Min sambos dotter är 10 år och bor hos oss varannan vecka. Det är säkert tufft nog att ha två familjer (även om hon är älskad i bägge), att hon dessutom skulle ha regler för vilka kläder som gäller respektive vecka är ju helt orimligt. Ska inget få vara kopplat till henne, som person? Ska allt kopplas till hemmen? Herregud, jag tänker på hur jag pysslade i den åldern. Min bonusdotter  får finna sig i att ha två rum, två system, två middagstider, två regler för tv-tittande osv. Skulle hon inte ens få äga sina kläder? Nej, där tycker jag annorlunda. Sen i praktiken är det så klart tufft ifall den ena parten är mer generös (i det här fallet bonusmamman) och den biologiska mamman utnyttjar situationen. Då tycker jag som andra påpekat, att ni är vuxna och får reda ut detta. I vårt fall har vi en "väska" där dyrare grejer åker fram och tillbaka - träningsskor, vinterjackan osv. Denna packar vi vuxna. Min sambo och hans ex. delar barnbidraget och köper kläder som de vill till dottern och dyrare grejer samt anmälningsavgifter delar det på. Det funkar toppen. Jag köper grejer emellanåt, för att jag tycker det är roligt och för att hjälpa till. Jag har bättre ekonomi än hennes mamma och vill gärna bidra till att allt flyter.

Är man för petig kan man nog inte bo ihop med en man (eller kvinna, för den delen) med barn. Allt kan nämligen inte blir "rättvist". I mitt fall är jag oerhört tacksam att jag fått tillgång till ett barn, det är ju också något att tänka på.

Sen att jag nu blivit gravid som 45-åring för första gången är ju helt underbart! Och då blir det ännu viktigare att 10-åringen känner sig sedd och önskad. I bägge hemmen.

Tack för mig. /Ulrika