Klädköp för bonusbarnet

Jo då, hon har kläder hos mamman, men varje gång hon kommer hit har hon på sig för små klänningar/ tunikor och tights.... även om det regnar. En väska med kläder är ju en bra idé, men föräldrarna byter på måndagar( den ena föräldern lämnar och den andre hämtar) och det är väl inte så bra för de små att behöva släpa med kläder till skolan. Till saken hör att biomamman har flyttat för någon månad sedan, nu bor hon typ 200 meter från oss. Jag bad tjejen sist de kom att hon skulle gå till mamman och hämta sina "kvarglömda" kläder  (jag hade köpt ett par jeans och en tröja som hon endast hade haft på sig en gång) men det vägrar hon. Och jag känner att om jag pratade med biomamman så skulle det bara bli ännu mer irriterat (vårt förhållande är inte det bästa)

Det var precis det jag sa till tjejen sist. Jag sa att jag var besviken då jag hade bett henne ta med de nya jeansen tillbaka då jag precis hade köpt de och hon endast hade haft på sig de en gång. Och hon sa att det är hennes kläder och hon har dem vart hon vill. Då sa jag att jag inte kommer att köpa kläder till henne i framtiden utan att det får hennes mamma och pappa sköta, men då blev hon sur och menade att jag visst ska köpa åt henne...

Tack för alla tips, det hjälper mycket att få höra era åsikter. Saken är den att jag o sambon har mer eller mindre "delad" ekonomi så det är inte frågan om pengar. Och tjejen vill att jag ska vara med och välja kläder på kvällarna (tjejgöra??) Jag ska banne mig börja med et som du sal SolAngelica ;.) Det lät väldigt bra, får se om det hjälper. Idag är det bytesdag, ska bli intressant att se om "våra" kläder kommer hit den här gången eller inte......

Nu har ytterligare en grej hänt som har gjort att jag definitivt inte kommer att köpa kläder mer. För några veckor köpte jag en jättefin t-shirt till lillgrabben (då jag diggade den så mycket passade jag på att köpa 2, en till nu samt en större storlek). Han har haft den flera gånger och jag har tvättat den 2 gånger. Han ville ha den på sig när det var bytesdag sist, och den kom allt tillbaka MEN... istället för klarröd var den rostbrun, stora blåa fläckar i tyget (antar att den har tvättats i 60 grader tillsammans med mörka jeans) Flickan hade som vanligt inte med sig några kläder tillbaka
Inte ens ytterjackorna följde med den här gången....
Det var ganska jobbigt för tjejen häromdagen när hon stod framför sitt klädskåp och märkte att det inte fanns några långbyxor eller jeans......

Jag vet inte men jag är nog för trångsynt eller något när det gäller detta. Ska verkligen inte utsätta mig för det här problemet utan det får föräldrarna ta.

Problemen är att tjejen VÄGRAR ta på sig kläderna hon hade på sig hit, det spelar ingen roll hur mycket man försöker förklara för henne. "Du bestämmer inte vad jag ska ha på mig" säger hon både till mig och pappan.
Jag har försökt att visa henne 2 olika uppsättningar (som är mammans) och sen får hon välja bland de men det går inte. Vi fixar alltid kläderna på kvällen så att man slipper stressen på morgonen.... Men hon vill hellre ha de kläder som jag har köpt.....

Problemet är ju att det är JAG som köper kläder för att hon växer ur sina gamla och sedan blir de kvar hos biomamman. Tycker du att det är rätt av vi ska köpa nya byxor, tröjor etc till henne varje månad som hon sedan tar med till mamman? Och veckan därpå när hon kommer till oss så får vi gå och köpa nya igen för de som hon har på sig är för små, trasiga etc. Mamman tar barnbidraget för bägge ungarna, biomamman har en ny sambo, de tjänar mer tillsammans än vad jag och biopappan tjänar. Här går det om en principsak: Köper jag kläder så är det för att hon ska ha ordentliga, rena, hela kläder när de är hos oss, inte för att de ska försvinna....Vad biomamman köper eller vad hon tycker att hennes barn ska ha hos henne är hennes ensak..Skulle det vara så att biomamman gav pappan ett barnbidrag att köpa kläder för skulle jag inte säga något, detsamma om hon får kläder utav farmor, fastrar etc i julklapp eller födelsedag. Då är det ju tjejens plagg. Men här är det som sagt jag som köper för att ha hos oss...

Jag har slutat att handla kläder åt barnen.
Tycker det är synd egentligen att de ska få lida för att deras mamma inte vill samarbeta men men. Min sambo och jag har vi från början försökt att tänka som en familj, vi har gemensam ekonomi osv.

Biomamman säger att hon är mamman och det är hon som ska ha barnbidragen, så är det. Och min sambo är tyvärr inte så sugen på att bråka med henne (sist han påpekade detta med barnbidraget så började hon  hota med att barnen nu skulle skrivas hos henne istället för hos pappan, osv)

Min sambo har aldrig slutat köpa kläder till barnen, jag kanske har förklarat fel. Vi åker och "storhandlar" emellanåt men då plaggen alltid försvinner så springer jag oftast iväg på lunchrasten och kollar om det finns något då jag jobbar mitt i sta´n. Men här handlar det enbart om att mamman river händerna och blir glad när vi köper kläder som hon sedan behåller. Om hon också skulle köpa kläder och om de hade rena, hela och årstidsanpassade kläder när de kom till oss skulle detta problem nog aldrig uppstått.  

Tack för tipset ))
Jag kollade faktiskt upp det då det var aktuellt ifjol..
Som tur är kom aldrig något mer än ett brev från www.adressändring.se där de skrev att det har kommit in en adressändriing för barnen och om det är sant. Om ja skulle man ej höra av sig men om det var fel skulle man ringa dem. Det gjorde vi och de sa med att mamman inte kan göra något utan att bägge föräldrar ger sitt godkännande.

Du skriver egentligen exakt vad jag tycker...... MEN....
Hade det varit MITT barn hade detta problem inte funnnits, jag lovar. Men som det är nu så är jag tvungen att ta hänsyn till biomamman. Man är ju alltid lite rädd att flickan går till mamman och beklagar sig och kanske t o m inte vilja komma hit (till sin pappa) något mer... och det vill jag nog inte ha på mitt samvete.

 

Nejdå, men jag vill nog inte ha det ansvaret att det är mitt fel att min sambo förlorar vårdnanden om sin dotter.... då håller jag hellre igen

Det har hänt förut, att biomamman har försökt att flytta till en annan stad,  försökt att skriva barnen hos sig (de har varit skrivna på denna adress sen de föddes, även efter det att mamman bestämde sig för att flytta härifrån och lämna familjen).

Sen har mamman fixat en mobil till tjejen som hon utnyttjar nästan dagligen när hon är hos oss.
Det räcker med att det är något som dottern inte får som hon vill så ringer hon sin mamma och beklagar sig...( det kan vara allt från att jag ber henne städa sitt rum, läsa läxor, plocka in kläder eller dylikt)
Jättekul... och sen får sambon höra utav mamman att jag inte ska uppfostra hennes barn, annars kommer hon att se till  att de ska bo hos henne heltid......
Hur ska JAG kunna skärpa mig då??????

Ja du har nog rätt, det har urartat lite.......
Det finns väldigt många problem här... vill inte skylla bara på biomamman, jag är nog inte den lättaste att ha att göra med då hon och jag har helt olika uppfattningar angående vår situation.

Pappan är "easy going" men tyvärr utnyttjar hon detta
Han är inte heller en person som argumenterar utan han försöker att ligga lågt, detta utnyttjas utav biomamman (och lite utav mig med)

Men i grunden vill jag bara att jag inte ska behöva köpa kläder som mamman sen behåller
Imorgon ska sambon gå och handla lite kläder med dottern.... det blir nog  nyttigt och förhoppningsvis en början på något nytt.

Jag är såååååå stolt över mig själv!
Var på Ullared i lördags (och ja, det var det värsta jag varit med om: 4 timmars bilresa ner, 2,5 timmars köande, väl inne gick det knappt att handl pga för mycket folk som blockerade allting, 1,5 timme kö i kassan och sen 4 timmars hemresa)

Det enda i klädväg jag köpte till tjejen var 1 ny pyamas och ett set med ytterkläder (thermobrallor med jacka) som hon ska få utav farmor i födelsedagspresent!!