Hur uppfostra till framgång?

Kritik kanske man ska vara sparsam med, men konstruktiv kritik borde ju vara okej? Och ett barn kan ju be på det på fler sätt än med ord. Om han t.ex. kommer hem och beklagar sig över att ingen vill leka med honom fast han brottas jättemycket med sina kompisar och busar med dem. Då kanske man kan på nåt sätt göra honom medveten om sitt beteende och hur han kan prova att ändra det, ändra strategi för att skaffa vänner?

Men om vi kanske lämnar kritikdelen... Kan man låta barnet få ansvar och utmanande uppgifter? Pratar inte om att knäcka det, utan lagom utmanande o utvecklande sådär? Min man (ingen av oss är föräldrar än) har t.ex. sagt att individuell sport är mer utvecklande än lagsport eftersom man i det första tävlar mot sig själv och sina egna rekord. Det här kan ju iofs skilja sig, en del barn och vuxna kanske utvecklas bäst i lag med andra.