Vad gör dig lycklig?

Jag är rätt duktig på att se lycka och glädje i alla små saker i livet. Jag kan känna lycka när en arbetskamrat ler mot mig, när en främling öppnar dörren för mig, när en nära vän ringer bara för att säga hej, när jag ser hur det lyser i min sons ögon av livsglädje, när jag ser ett vackert träd, när jag sitter i soffan på kvällen och slappnar av efter en lång dag på jobbet... Över huvud taget tror jag mycket handlar om att SE det lilla, och att ha en positiv inställning till livet.

Det mesta gör mig lycklig numera.

Ett tag av mitt liv kändes ALLT tungt. jag övade varje dag på att försöka se positiva saker och att på kvällen när jag la mig tänka på positiva saker som hänt. Även om det hänt något negativt försökte jag vända det och se det på ett annat sätt. Jag LÅTSADES att jag var lycklig och att saker var roliga, och tillslut blev allt BRA! Det låter konstigt men det är sant.

Det gör mig också lycklig att planera saker i framtiden som jag vet gör mig glad, som en resa, en utflykt, en aktivitet osv.

Jag tror att du har helt rätt, det är inte en lyxkryssning till Afrika som ger lycka utan små saker i vardagen. Problemet är att jag har svårt att se dem och ta dem till mig just nu, att aktivt uppmärksamma och tänka på alla små tillfällen liknande de du nämner kan vara rätt väg.

Manga saker gor mig lyckliga: nar min lille son skrattar och kommer for att ge mig en kram, min underbara man, en god middag, en promenad runt parken dar man ser hur naturen skiftar, sitta pa cafe md goda vanner och dricka te, en god bok, roliga tv-program, att umgas med familjen och vannerna, att ga och shoppa och unna mig saker mm mm. Det galler att se allt det harliga i livet och varda sina relationer till de man tycker om!

När jag tränar känner jag mig väldigt lycklig, att pressa kroppen så hårt man kan.

Att ligga intill mina barn och läs, titta på tv eller när de ska somna gör mig lycklig
När storebror leker med sin lillebror och  tröstar honom när han är ledsen, då får jag tårar i ögonen... Igår försöktehan få lillebror, 2 år, att hoppa upp på hans cykel så de kunde träna på att cykla, han skulle lära honom

Vad skönt för dig att det har vänt, jag är jätteduktig på att focusera på det negativa och gräva ner mig i det och då går många positiva saker mig bara rakt förbi. Av någon anledning så låter jag det hända, jag har börjat försöka göra på samma sätt som dig men jag antar att det krävs mer än någon veckas positivt tänkande för att man skall vara där.

Planera roliga saker och utflykter är verkligen ett bra ljusglimtsexempel :)

Härligt med syskonkärlek :) Det är nog så att den äkta lyckan finns i det som ligger nära, jag övar på att lära mig att se det.

Kanske måste man våga låta sig släppa de relationer som inte tillför något också, som inte ger någon glädje utan bara tar energi. Ska lägga mer energi på positiva relationer istället.

Nån vecka?! ojoj, det var ÅR av kämpande för att vända det. Men det gick
Numera gräver jag inte ner mig i sorg när jag tänker på alla våldtäkter jag varit med om, att jag varit så sjuk att jag nästan dog eller att jag nästan förlorade mitt barn då hon låg i magen.

Jag är sååå tacksam för mitt liv, att jag har en underbar man, en fantastisk dotter och en gullig katt. Jag bor numera i staden jag är uppvuxen (flydde härifrån i panik för många år sen) i och har ingen ångest längre över att jag när som helst kan möta min våldtäktsman på stan.

Jag är lycklig varje dag för det jag har och för småsaker, som att det går bra på min utbildning, att löven har så fina färger nu när hösten är här, att jag ska gå på bio med dottern i helgen, att desperate Housewives börjar ikväll osv osv.

Det där var jäkligt bra sagt! Att låtsas. Jag tror det var så jag kom över min lilla tonårsdepression också, fast har aldrig kunnat förklara det så bra som du gjorde. Jag gick omkring och var arg på allt och alla i flera år, tills jag en dag bestämde mig för att det bara fick mig att själv må dåligt. Och då tror jag att jag gjorde som du den första tiden - jag låtsades att världen var härlig och allt var jättebra. Och då blev det så. Det tog något år för mig innan jag en dag insåg att jag inte var arg längre.

Har också en del i bagaget och de senaste åren har jag blivit en mästare på att gräva ner mig i saker som är negativa och riktigt vältra mig i dem. Jag har sedan en tid tillbaka bestämt mig för att nu är det nog och jag måste aktivt styra mina tankar in på...bättre tankar. Försöker med positivt tänkande och en glad uppsyn, påminner mig själv när jag glömmer bort mig och önskar att jag såg större resultat redan igår.

Men skam den som ger sig...jag ska annamma låssasleken ännu mer. Mår man sämre av att intala sig att allt suger måste man bara må bättre av att intala sig att allt är super!

Min katt gör mig lycklig! Det släpper när jag ser henne och kan gråta om jag har hållt inne det, kan ha haft en dålig dag, ser henne, och lér.
Att äta god mat ligger också högt på listan! :)