Vi hade en kusin sovandes över här i helgen och började fundera på om huset började brinna och man bara kunde få ut antingen sitt/sina egna barn eller sin syster/brors barn.
Mitt svar är ganska enkelt men inte utan att göra ont.
Så hur hade ni gjort. Troligen vet man väll svaret men intressant att se hur folk resonerar runt det.
Intressant fråga faktiskt. men tror inte du kommer få så olika svar 
Jag skulle rädda mitt barn före alla andras oavsett vad!
Jag vet inte. Troligtvis mina egna barn. Hur jag nu skulle kunna leva med det.
Det hänger nog mycket på åldern för min del. Om jag ställer en 11-åring mot en 2-åring, så säger nog alla instinkter att jag räddar 2-åringen oavsett vems barn det är. 11-åringen har ju större chanser att rädda sig själv, så att säga. Är barnen lika stora, så är jag rätt säker på att jag räddar mitt eget först ...
Beror ju lite på omständigheterna också.
Tex skulle vårt barn ligga så illa till att det inte gå att få tag på i det rum barnet låg i typ så räddar man det man kan,,även om man "bara" kan rädda en katt,hund mm.
Närmast till hands helt enkelt.
Om det handlar om ren överlevnad tar jag troligen den som har störst chans att överleva oavsett vems barn det är om det inte minskar mina egna chanser.
Jag skulle aldrig kunna leva med mig själv, om jag inte vetat att jag gjort allt för att mina barn skulle överleva. Å andra hand spelar även åldern in. Skulle mina barn varit tonåringar och min systers småbarn, så skulle jag fokusera på systerns.
Försökt båda. Annars det som är yngst, den som minst kan klara sig själv.
Mitt barn ligger i magen.
Just nu älskar jag mina syskonbarn (2 o 4) som om de vore mina egna (vem vet det kanske ändrar sig när mitt egna barn föds), men jag skulle inte kunna leva med mig själv om jag inte försökt rädda dem. Och hur skulle jag kunna säga till min syster att jag prioriterat mitt eget barn (i just en sån här situation, självklart kommer jag prioritera mitt barn i en massa andra situationer)
Men om jag måste välja så tar jag det barnet som behöver bäras, de andra ropar jag på och hoppas att de klarar sig själva.
Fy, detta fick mig att fundera på om vi verkligen ska flytta upp sovrummet.