• Anonym (Besviken)

    Mina döttrar bryr sig inte om mig

    Hej,
    jag har två vuxna döttrar som varken besöker eller ringer mig, trots att vi bor på samma ort. Detta gör mig ledsen och besviken. När jag har påpekat för dem att det vore trevligt om de kom och hälsade på någon gång, får jag höra att de har fullt upp. De säger att deras barn, som är mellan 0 och 4 år tar all tid, men att jag gärna får komma till dem.  
    Nyligen opererades jag och låg inlagd två nätter, inte ens då ringde de. Detta gjorde mig väldigt besviken, när jag hade kommit hem och ena dottern äntligen ringde, kunde jag inte låta bli att ifrågasätta vad för slags dotter hon är - som inte ringde när jag var på sjukhuset. Då blev hon istället arg på mig och sa att hon haft fullt upp.
    Detta gör mig så ledsen.
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-15 20:47

    Som några skriver kanske det ligger något annat bakom, därför har jag nu pratat med min ena dotter. Hon är tydligen väldigt irriterad över att jag inte bjöd barnbarnen på mitt födelsekalas. Jag tycker det är synd att man aldrig längre kan prata i lugn och ro med sina döttrar och deras män. Därför bjöd jag dem på restaurang för att få en lugn och mysig stund utan att bli avbruten av barnbarnen. Barnbarnen är snälla och goa men man vill ju kunna prata ostört ibland.
  • Svar på tråden Mina döttrar bryr sig inte om mig
  • Mariohn

    Jag förstår att det gör dig ledsen. Jag förstår inte hur man kan ha SÅ fullt upp att man inte ens har tid att ringa till sin mamma när hon är sjuk. Då prioriterar man inte rätt i livet.  Ingen av oss är lovade en morgondag och två minuter av dygnets 24 timmar SKA man kunna offra åt att ringa sin mamma. Ligger det inte något annat bakom då? Finns det någon potentiell anledning till att de kanske inte vill och skyller på tidsbrist? 

  • Anonym (Adopt me!!)

    Önskar min mamma ville umgås.. Fick hennes första och hittils enda barnbarn för ett år sen men hon bryr sig inte.. Vi blir aldrig ditbjudna och kommer hon hit är hon alltid stressad och ska iväg och jobba så hon kan tjäna pengar och förverkliga sig själv.

    Jag är uppriktigt ledsen för din skull. Önskar de fattade hur bra och mysiga mammor är att ha och hur viktiga de är för ens barn.

    Kram

  • Simsonen

    Fast jag vet inte om jag velat hälsa på min mamma heller om det hade varit ett krav och att jag hela tiden fick höra om hur ensam hon är. Det du måste göra är att ta tag i ditt eget liv, man kan inte leva genom sina barn.
    Skaffa fritidsintressen, gör saker på dagarna och se det som roligt om de hälsar på nån gång ibland men inte som att hela din tid går ut på att sitta och vänta på dem. 

  • Anonym

    Du besöker dem?

    Kanske de inte är nöjda med din roll som mamma? Har det hänt något bakåt i tiden?

  • Anonym (Anna)

    Ts hade kunnat vara min pappa! Han säger nästan varje gång vi pratar att 'varför hälsar du på så sällan' men lite gnäll i rösten. Jag blir riktigt anti! Men de få gånger han är här så är det i regel högst en kvart sedan måste han åka och handla..... Jag har försökt säga men du kan väl komma tillbaka, käka middag med oss, maten du handlat kan vi lätt slänga in i kylen... men det passar inte. Vi hälsar på oftare och längre än han hälsar på oss. Hans sambo var in i vårt hus senast för ett halvår sedan, men pappa lite oftare! Vi har faktiskt jättedålig kontakt och det är bådas fel. Jag tror man kan komma i en nedåtgående spiral som bara går neråt ju mer man gnäller. Vill du ha det bättre så föreslår jag att du hälsar på dem, lite kravlöst, säg ingenting om att de väl kan hälsa på dig, och jag tror ärligt de kommer vilja hälsa på, om inte annat kommer småbarnen vilja det. Det är inte så lätt att fara omkring med småbarn, de skall äta och sova vissa tider för annars blir det lätt kaos på förskolan. Är mycket mer barnanpassat hemma och man kan som förälder slappna av mycket mer. Jobbar man dessutom och kanske renoverar hus så är det fullt upp!

    Men, att inte ringa när du är inlagd på sjukhus, det är lågt och visar på att er relation är riktigt dålig.

    Nu är jag medveten om att jag ser detta ur 'barnets' perspektiv, så du får prova lyssna in hur mycket du tror kan tänkas stämma på dina döttrar. Jag skriver bara hur jag fungerar.

  • Anonym (Anna)

    Jag tror det är en generationsgrej också. Min pappa hade det som 'plikt' att hålla kontakten med sina föräldrar, det var barnen som skulle ringa och hälsa på. Vi med småbarn idag tycker inte att det är bara vi som skall hålla kontakten utan att det skall vara ömsesidigt.

  • Anonym (samma)

    Låter otroligt tråkigt TS!!
    Har inte så mkt tröst att ge förutom att jag vet hur det känns, fast i omvänd situation... jag är dotter till en mor som knappt bryr sig om jag är levande död eller rent av död känns det som ibland.
    Man blir så ledsen men jag har slutat påpeka det för jag orkar inte längre... men hon ska inte förvänta sig ngt tillbaks fr om nu... jag kommer inte ställa upp en gång till.

    KRAM!!

  • Annaloo

    Jag känner igen mig, fast som dina döttrar Jag är jättedålig på att höra av mig till mamma, det är nästan alltid hon som ringer och jag vet faktiskt inte varför det blir så
    Däremot så är hon dålig på att komma och hälsa på, oftast får jag packa ihop mig och sonen och åka till henne (18 mil tor). Kan det vara så att de tycer att du borde komma och hälsa på oftare och så blev det tokigt iom din op? Jag skulle iofs DEFINITIVT ringa och höra hur det gått för mamma om hon opererats!

    Hoppas det blir bättre!

  • Dizzykitty

    Skulle aldrig göra så mot min mamma.Ringer henne varje dag eftersom vi inte bor på samma ort längre.Och hon är alltid välkommen att hälsa på.Tycker dina döttrar borde skämmas.Nåt är man väl iaf skyldig sina föräldrar.

Svar på tråden Mina döttrar bryr sig inte om mig