Allvarlig, 2,5 åringar är ju pesten själv. Jag dör!!!
Ojojoj, jag misstänker att jag inte är världens sämsta mamma, men nästan. Gud va galet jobbigt det är med en tjej som har stark vilja och är 2,5 år. Hon testar gränserna hela tiden och då menar jag verkligen hela tiden. Allt är dessutom hennes, precis allt. Hon puttar lillebror och slår honom av ren avundsjuka och jag försöker verkligen göra allt för att hon ska känna sig omtyckt och minst lika viktig.
Är alla 2,5 åringar såhär?? Hon är så jobbig, alltså skitjobbig och jag blir ju helt slut.
Hon gnäller mycket också, gnäll gnäll gnäll.. Jag vi ha... Jag vill inte ha.. HELA TIDEN!!
Pust!