Inlägg från: Anonym (fått diagnos) |Visa alla inlägg
  • Anonym (fått diagnos)

    ADD symptom hos vuxna

    strulmaja skrev 2010-12-20 09:29:54 följande:
    Är det förresten någon som vet om människor med add/adhd har minskad empati? Det kanske bara är så att det kan verka så just p.g.a svårigheterna att sortera all inkommande information.

     
    Alltså, jag tycker faktiskt att det där är så svårt att säga... Empati innebär ju att man har förmåga att sätta sig in i andra människors situation och förstå dem. Det kan jag. Det innebär dock inte att jag tycker att de är mindre idiotiska fanskap som resonerar som de gör ibland. Vissa människor skulle kalla mig empatilös, medan jag faktiskt ser det som tvärtom. Jag förstår tex mycket väl varför man försätter sig i idiotiska situationer, och jag förstår också varför man måste väva in sig i orgier av försvarsmekanismer för att rättfärdiga idiotin. MEN, jag är INTE så dum så att jag tyst accepterar att man gör det.

    Jag tycker det är galet att det läggs anspråk på att tolka ordet rätt, men bara om man använder det "snällt", liksom? Då är det inte empati, det är... Hmmmmmm. Sympati möjligtvis, men det är INTE att sätta sig in i nån annans situation. Om du förstår hur jag menar.
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2010-12-20 10:35:58 följande:
    Ja det är svårt det där. Nog kan jag också sätta mig in i och förstå andra människor men precis som du skriver innebär ju inte det att jag tyst accepterar det. Jag har aldrig blivit kallas empatilös däremot har jag fått höra att jag kan ha en hård approach gentemot andra, att jag  kan bli lite besserwissrig och det kan nog stämma även om det inte är så jag vill framstå. 

    Men det här med empatin har jag tänkt på tidigare. Jag gjorde massa dumma saker när jag var yngre där nog vissa skulle mena att jag var empatilös eller iaf empatistörd. Men det är så svårt att säga. Det kan ju lika gärna ha varit uttryck för något annat.. frustration, ilska etc hemifrån. Det är svårt med sådana ord... empatilös... empatistörd... finns ju SÅ mycket att ta hänsyn till, tänker jag, innan man kan stämpla någon som något.   
    När jag talade med mina föräldrar häromdagen så var en av frågorna om jag saknade/saknar empati. Det anser de att jag gjorde.

    Däremot så är det helt enkelt så att jag ser det annorlunda. Som exempel, en människa idag anses vara empatisk om den tycker synd om en misshandlad kvinna samtidigt som denne kallar vissa för arbetslösa latmaskar för att de inte har något jobb. Jag ser det tvärtom, jag förstår mycket väl varför en kvinna "ääälskar sin man för han är ju så snäääääl IBLAND", men jag tycker det är hon som är en idiot som inte ser klart och som väljer att stanna i en situation där hon är blind för verkligheten. Samtidigt så tror jag inte det finns några arbetslösa lata idioter, generellt, jag tror att alla som sitter i en sån sits gör det av anledningar som ingen vet om och jag anser att man är dum i huvudet om man dömer på så lösa grunder. Alltså anser jag mig vara mer empatisk? Jag har också varit tillsammans med "idioter", men jag vet nu i efterhand att det handlade om mina egna bekräftelsebehov och brister, tex. And so on.

    Så jag förstår liksom inte hur människor tänker. Jag lider tydligen av någon sorts trotssyndrom... Men sanningen är att hur jag än försöker så förstår jag inte generella sociala "faktum", för jag tycker de är helt uppfuckade.

    Jag menar, really, vem har mest realistisk syn på saken och vem har mest inlevelseförmåga egentligen, då? Om man jämför dessa två exempel?
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2010-12-20 12:54:01 följande:
    Ska vi snacka trotsyndrom så snackar du med rätt person. Fyfan om jag ändå hade fått en krona för alla ggr jag fått höra att jag är trotsig! Ibland undrar jag om det är ett ord folk häver ur sig när de inte orkar diskutera mer. Äh, du är bara trotsig, du vill inte förstå!
    Jag ser också saker och ting annorlunda. För mig är det normalt men för andra annorlunda. Exemplena du tar upp i inlägget ser jag på samma sätt som du men jag avfärdar inte kvinnan som blir misshandlad som en idiot och tänker "skyll dig själv som stannar" för jag tänker att om hon verkligen insåg idiotin med att stanna så skulle hon gå men man tänker ju inte direkt klart och förnuftigt i en sådan situation, försvarsmekanismerna är påkopplade och jobbar för fullt och dessa kanske man inte ens ärmedveten om. Inte förrän efteråt.

    Jag tycker att din syn är realistisk. Din inlevelseförmåga också. Jag tror att du fått uppleva och lära dig allt "the hard way" och när man väl lyckats ta sig ur det och blivit starkare igen tror jag man har en förmåga till att reflektera och begrunda saker på ett annat sätt...ett sätt som av andra kan uppfattas som kallt, hårt och emaptilöst när det i själva verket faktiskt är den bistra sanningen och verkligheten. 
    Ja, men precis! Jag anser inte att kvinnan ÄR en idiot, men att hon sig till en och därmed är det. Hade jag inte trott att hon hade kapaciteten att begripa själv om hon bara fick upp ögonen, så hade jag heller inte bemödat henne med att upplysa. Jag anser att det är helt okej att vara en idiot, bara man slutar med det, liksom.
    TjockKatt skrev 2010-12-20 13:35:56 följande:
    Det där med att skratta åt bilder i huvudet är också roligt. Har ett ganska nytt exempel på det också. Jag var på väg till skolan, det var kallt och jag hade min stora luva över huvudet. På vägen möter jag ett gammalt, fint pensionärspar. Jag är helt inne i mina egna tankar, och just när jag går förbi börjar jag tänka på ett skämt som är helt orelevant för situationen och för vad jag tänkte på innan. "Varför är Simba blöt på magen när han vaknar? För att han har sovit i sin nya simba-säng." varpå jag frustar till av garv när jag passerar paret. Inte populärt.
    Åh, ordskämt! Jag är SKADAD av hur fruktansvärt mycket jag älskar ordskämt, när jag går igång börjar min familj och närstående att sucka och skaka på huvudena... Både för att mina skämt blir så fantastiskt bra, men även för att de sedan börjar hänga på själva! Vi kan sitta så i timmar, det finns verkligen inget roligare! Det är som att humornerverna och intelligensen samarbetar på ett sätt som ger upphov till multipla orgasmer för tusan!
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2010-12-20 16:30:51 följande:
    Jag förstår precis hur du menar.
    Men det kan bli en långdragen process och kamp, jag menar det här med att upplysa kvinnan, eftersom man måste slåss med hennes "jag" eller snarare försvarsmekanismerna runt omkring det och man får motta en hel del slag, komma två steg inpå för att knuffas fem steg tillbaka osv.
    Exakt. Du verkar vara så sjukt lik mig. Tydligen kallas mitt (vårt) beteende för trotssyndrom. Jag läste även en avhandling om behandling för flickor med Aspergers, där en av pedagogerna beskrev det som att man var tvungen att lära sig tänka på två helt olika sätt, eftersom dessa flickor tänker så annorlunda. För mig är det väl så då att jag måste lära mig tänka på det där andra sättet, det socialt accepterade, och lära mig behärska det. Men, - det kan jag väl i till viss del, men mestadels inte. Jag FÖRSTÅR att jag INTE förstår det. Jag ser att det spelet förmodligen fyller någon sorts funktion. Men jag ser inte hur... Jag blir totalt låst och handlingsförlamad och det är inte konstigt att jag inte klarar mig i samhället när det är uppbyggt så som det är. Varför skulle jag vilja spela med i ett sådant sammanhang? Det är inte konstigt att jag totalt isolerat mig... Och du kan ju bara gissa hur många tillsägelser och varningar jag fått här på FL under de senaste åren, för att jag inte "håller mig till regelverket".
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2010-12-20 19:33:20 följande:
    Jag TROR jag vet vem du är här på FL nu Glad{#emotions_dlg.flower}
    Haha, that's ok. Men du är snäll om du inte avslöjar mig mer än vad jag själv redan gjort... {#emotions_dlg.flower}
  • Anonym (fått diagnos)
    Anonym (tjockisen) skrev 2010-12-23 11:12:41 följande:
    Nu blir det lite medicinprat.

    Jag fick höjning på 18 mg igår, och tog upp min ofantliga morgontrötthet. Hon trodde det berodde på att jag inte ställt om mig efter stratteran och att jag tog concertan för sent och därmed inte la mig i tid. Kan ligga något i det. I morse ställde jag klockan på nio och tog min ena tablett då (fick det uppdelat, en 36 och en 18 per dag), men jag kom ändå inte upp förrän... tja nyss. Obestämd På stratteran sov jag knappt alls, och nu sover jag för mycket. Aldrig lagom. Är det någon av er som fått en kombination av concerta och ritalin? Jag tänkte, eftersom ritalin är "snabbverkande" men inte håller i sig så länge, så kanske det vore en idé att ta en sån på morgonen efter ställd klocka, och sedan när man gått upp och så, ta en concerta. Jag har läst om folk som fått den kombinationen, men vill ha lite kött på benen innan jag föreslår det ifall hon börjar protestera.
    Jag ska även ta blodprover snart, det är tydligen rutin att ta någon gång om året om man äter den här sortens medicin. Uääh, hatar sånt, har EN ven i armvecket som fungerar, och det tar år att locka fram den. Tips på hur man kan överleva blodprov?

    Fick även tid på tisdag till neuropsykologen. Så då får ni hålla tummarna för att hon sett vad jag sett i journalen och kirrar remissen!

    Har också fått in papper till försäkringskassan för aktivitetsstöd för förlängd skolgång, woho! Hoppas att jag iallafall får så pass att det blir heltids csn-bidrag, för nu ska jag bara plugga 75 och det blir dyrt med resor till kbtn sen i februari. Någon mer som fått det?

    Jag är lite anonym i det här inlägget, men ni förstår vem jag är.
    Hej! Jag har som jag tidigare skrivit experimenterat själv med hur mycket medicin jag behöver. Jag är alltid ärlig mot läkaren och sa som det var, och han okejade allting och jag har fått superhöjd dos, dvs 100 mg Medikinet (det är ungefär exakt samma som Concerta) över dagen. Vissa dagar tar jag långt mer, andra mindre, beroende på vad jag ska göra. Jag tog även upp det här med den snabbverkande, som jag skulle vilja ha till kvällen snarare, för att jag inte tycker att depottablett behövs när jag ändå ska sova så småningom, men det sa han nej till. (Just då.) Egentligen tror jag inte att den här medicinen är den ultimata, men man får ju prova sig fram. För mig går dagarna i supervågor, vilket är jobbigt, och ofta tar jag en tablett till och en tablett till för att förebygga eller häva så kallade "rebounds", vilket jag upplever att jag får för många av... Jag menar, det är verkligen jobbigt när man äntligen tar sig för saker när man har effekt av medicinen, men inte kan avsluta något när man mår sämre då medicinen slutar verka.

    Strattera som jag provade först mådde jag inte alls bra av. Eller jo, i början, men det gav inte alls den effekt jag ville ha.

    Blodprov, ja du... Det bästa är nog att titta bort och tänka på annat, faktiskt.
  • Anonym (fått diagnos)
    Anonym (tjockisen) skrev 2010-12-27 00:03:07 följande:
    Jag tycker också att det varit tråkigt att tråden legat på is över julen. Dock har jag inte orkat skriva i den själv. Just nu mår jag fruktansvärt dåligt, vet inte vad jag ska göra riktigt. På tisdag ska jag till psykologen, måste få ut något ångestdämpande jag kan inte ha det såhär, det slutar illa.
    Hoppas iallafall att ni haft en fin jul allihopa och att tråden snart kommer igång igen!
    Känner ungefär detsamma som du...   Jag blir rädd av att vi är så många som mår såhär. Det känns ibland som att det är sådana som oss som får en allergisk reaktion mot något som är fel i samhället... Usch, vi sitter i sådana rävsaxar, jag tycker det är fruktansvärt.
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2010-12-27 22:54:10 följande:

    Nähe, listan blev inte snyggare andra gången. Skitsamma.


    Jag har äntligen orkat göra en sammanfattning på allt som tagits upp i den här tråden ang ADHD/ADD. Jag hoppas jag fick med allt i alla fall. Jag har mest fokuserat på sådant vi haft gemensamt, två eller flera, sådant som det diskuterats om, där man känt igen sig etc. På vissa punkter har jag "snott" era ord/beskrivningar rakt av medan jag på andra har skrivit om det lite.


    Hoppas listan är till belåtelse (ni får gärna lägga till eller ta bort något om ni vill), men jag hoppas listan kan vara till hjälp för andra, dels de som inte orkar läsa igenom trådens alla sidor och söka symtom och dels oss som inom en snarframtid ska på samtal och utredning.


    Det blev en lång lista annars hade man kunnat klistra den i trådstarten. Men men.


    Fy fan vad bra jobbat!!!
  • Anonym (fått diagnos)

    Jag har inte duschat sedan i fredags morse och jag vill inte heller. Jag är fruktansvärt smutsig och äcklig och luktar verkligen skit. Jag har kommit så långt att jag lagt lite kläder utanför badrumsdörren att ha på mig efteråt, men jag vill verkligen inte duscha och drar ut på det... Galet jobbigt är det. Jag vet ju dessutom att jag mår bättre efteråt, men fy fan?

    Ang att ta saker bokstavligt, alltså jag tycker att jag gör det, men med det menar jag att jag tar saker mer språkligt korrekt, inte att jag inte förstår att man inte hoppar över kaffet rent bokstavligen? Men annat uppfattar jag ofta annorlunda än de flesta andra... Och eftersom jag är medveten om att jag så ofta missförstår, så blir jag ängslig och velig och tillbakadragen och självkritisk istället. Åh, har varit med om så många exempel jag tänkt på att ta upp de senaste dagarna, men nu kommer jag inte på ett enda! Vet bara att jag tänkt att "det här var ett perfekt exempel!". Nåja.

    Och strulmaja, din lista är totalt briljant och fullständigt lysande!!!

Svar på tråden ADD symptom hos vuxna