ADD symptom hos vuxna

Tror inte du hade en läkare som gjorde psykologiska tester :). Psykiatrikern ansvarar för den medicinska och somatiska delen i utredning, psykologen för psykologiska delen som psykometrisk testning (förutom självskattning). PTP psykologer får ställa diagnoser som psykologer (måste vidimeras av handledare) men kandidater får inte göra det utan det är deras handledare som gör det.

Alltså vilka tester fick du göra?? Läkare får inte använda psykologiska test då de inte är utbildade i dem. Det finns dock de läkare som även är psykologutbildade i grunden (en jäkla lång utbildning isf) och således får använda psykologiska tester men inte psykiatriker i allmänhet.

Många av symtomen i trådstarten är lika de flesta psykiatriska funktionshinder :)

Men autism handlar om något helt annat även om vissa 'symtom' även kan finnas vid AST som ADHD. För kännedom får man idag inte heller sätta ADHD diagnos om personen även har ett funktionshinder inom AST, vilket man ibland ser mellan fingrarna på :)

Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstått varför man inte får sätta de båda diagnoserna rent formellt. tror det har att göra med att de två funktionshindren har att göra med så olika och specifika områden att om man uppfyller kriterier för båda, så handlar det troligen om exempelvis en utvecklingsstörning, som också är ett differentialdiagnostiskt dilema då man ska vara väldigt försiktig att sätta ADHD diagnos vid IQ < 85 och absolut aldrig <70 då en utvecklingsstörning då bättre förklarar symtomen (blev det rörigt nog?). Är inte säker, men har för mig att prevalensen för att rent kliniskt uppfylla kriterier för båda är väldigt låg, men prevalensen för de som har båda diagnoserna är betydligt högre :)

Och anledningen till att många 'struntat' i detta är just som du skriver att man ex. ser att personen skulle bli hjälpt av en uppmärksamhetshöjande medicin. Har man fått ADHD diagnosen först och börjar misstänka AST ska man ta ställning till vilkan diagnos som är primär och som skapar mest problem för individen och det är nog här verkligheten skiljer sig från kriterierna, att man sett att flera med ADHD även haft asperger drag men haft behov av koncentrationshöjande medel och även skulle dra nytta av LSS insatser.

Verkligheten ser alltid annorlunda ut än manualen, på gott och ont...

Tillägg: Enligt ICD-10 skall en dubbeldiagnos mellan asperger och ADHD vara möjlig, men ej enligt DSM-IV, därav förvirringen kanske :)

Ja det handlar nog mycket om en forskarkonflikt där man i USA (DSM-IV) har en annan syn på neuropsykiatriska funktionshinder än i Europa (ICD-10). Håller med om att man måste se mer pragmatiskt kring psykiatri än vad vi gör idag och inte fastna i formaliteter och riktlinjer för hårt.

Tror faktiskt inget 'vettigt' specialist team idag tar bort en adhd diagnos om man 'upptäcker' asperger (om ej befogat naturligtvis), men vissa skulle nog hävda det...

..vilket låter ännu mer märkligt att endast läkare användes i 'teamet'. Inget illa menat men jag reagerar då det verkligen ser så fruktansvärt olika ut kring utredningar. Huvudsaken är att du fått den hjälp du behövt.

Varför tar du det så personligt. Jag var kritisk mot din läkare (om han/hon inte är utbildad psykolog) som gjorde en utredning själv? Ber om ursäkt om det lät som jagmisstrodde dig.

Precis :)

Just därför det finns specialiserade team med flera års erfarenhet och som endast sysslar med neuropsykiatriska utredningar av denna sort.

En av anledningarna till att vi vet mer om npf hos killar är som du säger att det forskats mer där, men det har även gjorts en hel del studier som inriktat sig enbart på flickor den senaste tiden. Är inte allt för insatt i detalj vad de visat men sammanfattningsvis finns könskulturella skillnader i pojkars och flickors beteenden som 'döljer' respektive 'missvisar' symtom hos killar och tjejer i tidig ålder. Hur prevalensen ser ut med dubbeldiagnosen hos tjejer jämfört med killar vet jag inte, men skulle gärna vilja se siffor på detta om någon råkar ha en färsk studie :). Men det diagnostiseras fler pojkar än flickor idag.

De skillnader man tror kan påverka obalansen i diagnostisering är att tjejer dels verkar ha ett större behov av social kontakt än killar och således 'döljer' sina sociala svårigheter genom att anstränga sig i större utsträckning (när det handlar om AS), och att killar är mer utagerande än flickor (vid ADHD). Således får flickor ibland andra diagnoser när de uppvisar ADHD symtom väldigt tidigt. Intressant område att forska kring, dock ganska laddat då det handlar om könsskillnader hos barn.

Jag tänkte jag skulle kunnat få ge en liten förklaring till de psykologiska tester man gör under np utredningar. Testerna avser att mäta isolerade förmågor som vid brister orsakar symtom kopplade till ADHD. Att rita figurer, minnas ord och förklara ord osv får man göra för att man skall få en helhetsbild av personens kognitiva fungerande i jämförelse med 'friska'. Därför måste man ex. göra ett brett begåvningstest som mäter förmågor som ofta inte är direkt kopplade till ADHD MEN som i förhållande och i relation till de andra förmågor som 'dippar' ger en klinisk bild som förklarar stora delar av problembilden.

Man vet i psykometrin att de isolerade testerna mäter olika delar ur våra kognitiva förmågor och har genom omfattande studier kunnat koppla dessa till kliniska diagnoser. På så sätt 'VET' vi att en viss testprofil är knutet till en viss diagnos etc.

Utan att 'avslöja' för mycket om testerna så är de kognitiva områden man 'testar' vid misstanke om ADHD, allmänbegåvning, verbal och visuell inlärningsförmåga samt arbetsminne (direkt kopplat till koncentrations och uppmärksamhetsproblematik vid ADHD). Till detta finns den kliniska bilden under själva testningen, alltså hittar personen några strategier vid problemlösning? Hur hanterar personen motgångar och felsvar, hur beter sig personen generellt under testningen osv osv...
Men det är i förhållande till VARANDRA som förmågorna visar på en problembild, inte var för sig. Var för sig säger testerna inte ett smack. Man jämför alla testresultat med anamnes (historia) och klinisk bild etc för att se till helheten vid diagnostisering.

Det finns många som reagerar på att det blir testade för saker de inte har problem med som du beskriver, men det beror alltså på att man genomför ett brett urval av tester för att fånga så många förmågor som möjligt (vissa mer specifikt kopplade till frågeställning) och jämföra mot normalpopulation, andra med ADHD och annan empirisk forskning för att få en helhetsbild att jämföra mot.

Japp det är sant att man kan testa de mer vardagliga funktionerna eftersom det är de som inte fungerar och därmed 'borde' testas. Detta kallas i psykometriska sammanhang för ekologisk validitet. Alltså om jag testar en specifik förmåga som inlärningsförmåga av verbalt mtrl som vanliga ord och ser att den är väldigt dålig. Hur mycket kan jag då uttala mig om personens förmåga att lära in språkligt material i en vardaglig situation där h*n själv väljer mtrl att lära in? Alltså så spelar miljön väldigt stor roll. Vi vet att vi testar de funktioner (nedbrytna och isolerade) som i vardagen brister för personer med ADHD, men eftersom vi testar i isolerade miljöer så kan vi inte fullt veta hur olika miljöfaktorer påverkar resultatet i vardagliga sammanhang. Exempelvis så kanske en person som i vardagen har stora svårigheter att strukturera och planera saker, visa upp en god förmåga att planera och strukturera i testningen. Den skillnaden ser man ofta och är en utmaning för psykologer att förklara.

Därför använder sig specialist team ofta av socionomer eller arbetsterapeuter för att göra hembesök hos patienter som utreds för ADHD för att se hur de vardagliga funktionerna faktiskt fungerar och tar med detta i utredningsmaterialet sen när det sammanställs. Allmänpsykiatriska mottagningar har inte dessa resurser riktigt och därför görs ofta inte dessa hembesök där.