Arg på svärmor

Min mamma har tre barnbarn i åldrarna sex, fyra och tre år... den yngste är min.

Hon var ju klart mer intresserad av den älsta när hon var liten och det är helt naturligt tycker jag. Det var ju nästan jag med :) Och så mycket saker som hon fick kommer min unge aldrig att få. Nu ska ju samma peng räcka till tre - och den stora får nog fortfarande lite mer... vilket är helt okej bara de små får ungefär lika tycker jag.

Tvååringar är ju som tvååringar är helt enkelt. Underbara men fortfarande väldigt bundna vid sina föräldrar - det är svårt att ha en egen relation med dem. Äldre barn är ju mer "fristående" - de kan själva önska sig saker, diskutera osv. Och en två/treåring märker ju heller inte av att man gör materiell skillnad. Dels tror jag inte alls att de jämför sig med barn som är så pass mycket äldre som 12 och 15 år, och dels har de inget begrepp om vad saker är värda.

Mitt råd är att släppa det lite TS och låt det växa fram. Kanske hade hon andra ekonomiska möjligheter när de äldsta var små också (om hon tex blivit pensionär)?

Har din svärmor själv småsyskon - eller flera barn? Det kan ju också göra att hon identifierar sig med de äldres behov mer än med din lilla. Om hon själv kände sig "bortglömd" då hon fick småsyskon, eller om hon kanske vill reparera att hon "försummade" sina egna äldre då de fick syskon. Folk handlar ju inte alltid rationellt.

Det kan säkert ha mycket med saken att göra. Du kanske får "skulden" för sådant hon egentligen lastar sig själv för... Genom att hennes barnbarn - som hon älskar - befinner sig i samma situation som hennes styvbarn gjorde kanske hon först nu inser hur hon betedde sig mot dem... Kanske är gåvorna till de stora barnen ett sätt att gottgöra de egna styvbernen på något sätt?

Det där med kakorna tycker jag att du ska säga till om. "Jag vet att X fortfarande är liten, men hon har börjat märka att du ställer in saker till bara Z och Q... Nästa gång kan du väl ha med en liten burk åt henne också så att hon inte känner sig utanför. Hon älskar ju dina kakor!" ...eller nått.

I värsta fall får du kanske be styvbarnen säga till henne (du kan ju be dem "påminna" farmor om att X blir ledsen om hon inte får också). Då kanske det tar - barn brukar inte själva uppskatta att det är orättvist.