Spara eller slösa - konsumera eller planera?

Jag håller med dig. Vi har också lånat pengar med bostaden som säkerhet och köpt bil, men som sagt då har vi amorterat bort det i samma takt som ett normalt billån.

Den stora fördelen som jag ser det med att ha ett bra övervärde i bostaden är dels om priserna sjunker och man måste sälja. Men också om man en dag vill flytta. Iallafall vi har svårt att spara ihop 500.000 kr eller vad som nu behövs för kontantinsats, nya pantbrev, lagfart och liknande. Då är det skönt att ändå ha pengarna till att ev. byta upp sig.  

Tack för svar!

Jag ser det också som en säkerhet för framtiden. Vem vet om/när/hur vi måste flytta, och den dagen är det skönt att ha en slant till det du nämnder.

Att spara ihop dom pengarna är som sagt svårt, nästintill omöjligt om man vill leva gott.

Jag kan för mitt liv inte förstå hur han kan se det som ett "utrymme" för konsumtion.

Till råga på allt så har vi just nu, som jag skrev, bilen i lägenhetslånet UTAN att lägga undan för den varje månad. Han tycker att detta är normalt, och att vi dessutom kan låna upp mer utan att fundera på det så mycket. Och det var där diskussionen uppkom. Att låna ännu mer när vi inte ens betalar för det vi konsumerar idag (bilen)!

"Så gör ju alla andra" säger han.

Jag tycker att du låter förnuftig.

Ifall din sambo fortfarande inte håller med dig, påminn honom bara om grannlandet island, som också "gjorde som alla andra" och se hur dom har det idag! 

Jag anser att värdeökningen ska "sparas" i boendet, tills att man faktiskt har pengarna i handen. Det enda jag kan tänka mig som undantag från regeln, är renovering av bostaden, då detta ökar totala värdet. Men att baka in billång, på en produkt som är så erkänd för att tappa värde bara man tittar på den. Njet, säger jag.

Vi har iofs ingen ny bil heller, men dom bilar vi haft ( begagnade, men inte skrot ) har vi sparat ihop till, separat. Då är det bara drifts kostnaden sen som gäller, och idag i konsumtionshimlen, finns så många fina, bra begagnade, att det finns ingen orsak att köpa splitt NY bil. I vart fall inte om man är någotsånär kry och har standard behov.

Vi köpte också en begagnad bil. Den kostade runt 130' och 120' av dessa lånade vi upp i lägenhetslånet. Det fanns en plan bakom detta som min man tyvärr glömt bort (eller inte hängde med på?).

Vi fick vid samma tillfälle 100' kontant. Dessa placerade vi på ett konto med dryga 3 % ränta. Räntan på lägenhetslånet var då knappa 2%. Tanken var att dessa 100' skulle förräntas på sitt konto tills den dag utlåningsräntan nådde upp till samma nivå som inlåningsräntan. Då skulle vi betala av de 120' vi höjde lägenhetslånet med.

Detta gjorde att vi inte sätter undan 2'-3' varje månad (som jag annars skulle propsat på, då det är vad bilen MINST minskar i värde).

Min man verkar som sagt ha glömt detta, och vill nu inte kännas vid dealen. Han menar att "han ju då inte gjort nåt kul för dom 100' vi fick". Jag menar att vi sätter sprätt på 2'-3' extra varje månad, vilka annars (utan dom 100' på kontot) skulle gått till bilen och inte till vardagskonsumtion.

Jag är väldigt rädd för att ta lån. Vi blev nekade lån eftersom bara en av oss hade fast jobb, så vi hyr nu huset vi senare ska köpa. Känns bra att inte ha lån. I ert fall skulle jag tycka att det kändes bra att boendet ökat i värde! Men aboslut inte så bra att jag skulle våga köpa/ta lån för pengar som jag egentligen inte har.

TS:
I grunden håller jag med dig, dvs det är ok att höja lånet på huset för att köpa annat bara man amortera i samma takt som värdeminskningen på det man köper.

Men, har man ett väldigt stort övervärde i huset, låg disponibel inkomst och börjar bli lite äldre ser jag inga problem att realisera lite av övervärdet för att konsumera. Man måste fundera lite på vad och när man ska använda eventuellt övervärde. Att som sjuk 80-åring sälja ett obelånat hus för 5 miljoner gör inga förutom arvingarna glada. Då hade det kanske varit bättre att haft lite roligt för pengarna innan när ork och hälsa fanns.

Jag tycker det är ganska ointressant vad värdet på huset/lägeheten är så länge man bor där. Ju mer man höjer lånet desto mer måste man hosta upp i ränta varje månad, det är den enkla sanningen.

Låt säga att mitt hus plötsligt blir värderat till 7 miljoner. Innebär det att jag har råd att dra runt ett huslån på 7 miljoner bara för det? Tror inte det...min  betalningsförmåga blir ju inte hägre bara för att fastighetens värde stiger.

Jag vill ha låga boendekostnader, därmed vill jag också ha ett så litet lån som möjligt på huset. Skulle vi aku behöva en bil för att klara jobben och den ekonomiskt bästa lösningen vore huslån så ok, men givetvis skulle vi amortera av det då. Annars betalar vi ju ränta på det bilen kostade i typ 50 år, det kan ju aldrig bli billigare än ett billån även om räntan är lägre.

Jo, jag tror också det är vanligt att folk gör så. Har en bekant som berättade att deras lån de tog för att köpa bilen (och bakade in i huslånet)  minsan bara kostade 400 kr/mån (eller vad det nu var för summa). Hon kunde inte förstå varför vi betalade 4000 kr. Jag försökte förklara skillnaden mellan ränta och amortering men det gick inte riktigt in

Just nu när räntan är extremt låg kanske det inte spelar så stor roll varje månad. Men stiger räntan och det börjar kännas är det nog trist att betala för en massa bilar man inte ens har kvar.

Ja det är ju en helt annan sak. Har jag ett stort övervärde när jag blir pensionär (och det hoppas jag på) så ska jag absolut spendera istället för att bara sitta på pengarna

Tycker ni ska kolla på lyxfällan denna säsongen hade de just en sådan familj som bara tog extra lån varje ggn huset höjdes i värde. Tror de köpte den för typ 900 och den var värd ca 2,2 miljoner å de hade helbelånat hela huset + extra lån på konsumtion.

Tycker ni borde kolla på det å se om han inte har samma attityd som de hade i början av programet.

Bostäder kan också minska i värde, att värdet ökar är inte säkert. Där jag bor har många just nu stora problem med att de sitter i överbelånade hus/instaslägenheter, men kan inte flytta (vilket de skulle vilja kanske till följd av arbetslöshet, etc) då de inte ens kan sälja husen för vad de är skyldiga på lånen.  Det är smart och moget att se saker som du gör, ifall orförutsedda saker händer.

Vi köpte vårt hus i storstad för 12 år sedan för 700 000. Vi hade precis pluggat klart och satte alla våra tillgångar i huset och belånade det upp till skorstenen. Vi hade fått fasta jobba bägge två - precis innan.

Efter 3 år hade huset stigit i värde till ca 1,2 miljoner och vi kunde baka in topplånet i bottenlånet. Vi lånade också 100 000 extra för att renovera köket

Efter 7 år hade huset stigit till 1,5 miljoner - då ökade vi huslånet med 200 000 för att köpa en sommarstuga - vi lade även 100 000 kontant på sommarstugan.

Nu 12 år senare är huset värderat till 2,7 miljoner (jag kan verkligen inte förstå det) och vi har 1 milj i lån.

När vi behövde en ny bil förra året, ville min man låna på huset - men jag sade faktiskt nej. Istället lånade vi 120 000 på Ikanobanken (visst till högre ränta)  på 3 år. Då vet jag att vi garanterat har en betald bil om 3 år, som vi kan använda för inbyte .

Jag skulle kunna tänka mig att låna 100 000 på huset för att t.ex. byta tak, fönster eller renoverar badrum - sånt som gör att huset stiger i värde. Men inte till bil.