Det är 2010 nu men det sker fortfarande. Det är galenskap men jag kan ju inte göra något åt det.
Det är sjävklart inte rätt och jag hoppas det nån gång i framtiden kommer vara så att läkaren inte får neka en förlossningsrädd kvinna snitt. Om man verkligen känner att man vill ha kejsarsnitt så ska inte läkaren kunna neka. Hoppas vi kommer dit någon gång.
Vad tycker ni?
Måste nog svara Nja. Beror lite på vad hon är rädd för på något sätt. Jag anser nog att kan man föda vaginalt så ska man göra det, jag är svälj jätterädd inför det men vet ju också att det är bättre både för mig och barnen med vaginal förlossning.
svaret är ja, man ska kunna få terapi innan förlossning, nu måste vi tänka vad som är bäst för barnet och snitt är inte lösningen för lungorna. Jag har förlöst 4 gånger och var jätte rädd alla fyra gånger eftersom det var sena missfall och nu kan jag inte födda normalt mer och orolig vad som kommer att hända. så jag är med vaginalt förlossning
Nu är ks inte idealiskt, särskilt inte för barnet, men eftersom ks är "etablerad behandling" tycker jag att patientlagen bör tolkas så att läkaren inte har rätt att vägra den rädda kvinnan ett snitt.
I nuläget känns det lite som om patientlagen är slarvigt skriven samt inte gäller på samma sätt vid förlossningsvård som den gör annars. och jag avskyr diskriminering. Därför säger jag "nej" här.
Nej det är inte rätt. Alla ska ha möjlighet att bestämma över sin förlossning.
Nej, förstår mycket väl varför många tjejer vill göra snitt. Man ska ha rätt att välja om man vill ha snitt eller inte,
speciellt om man är en liten tjej och barnet är jättestort, kanske att man bara är runt 160cm och ens barn väger närmare 5 kg eller mer.
Läkarna ska också vara noga med att kolla ifall det går, om barnet har stort huvud t ex och ifall en normal förlossning ens är möjlig utan jättestora komplikationer.
Dock så tror jag inte heller kejsarsnitt är smärtfri, man har bara ett sår i magen ihopsydd istället för att ha spruckigt i röven o muttan. Men man kan ha svårt att gå på toa, såret kan spricka upp i magen osv.
Hur en förlossning går är individuellt, oavsett vilket sätt man till slutändan väljer/får.
Har hört om kejsarsnitt som har gått bra, som min kusins mamma, för henne gick det jättebra och hon hade bara det ömt runt såret de tre första veckorna.
Men även om dom som haft komplikationer, som en väninna till mig som sa att såret i magen blev infekterat efter hennes kejsarsnitt.
Röstade "annat"
ja det kan vara rätt att neka henne planerat snitt, men bara om riskerna med snittet vida överstiger riskerna med vaginal förlossning.
Det är ändå en operation.
Kvinnans egen vilja måste få väga tungt, men inte tyngre än läkarens expertis.
Jag är lite kluven i frågan, men vill man verkligen ha snitt så tycker jag självklart man ska få det.