Hej alla fina här!
Vilken härlig tråd det är, jag har följt er under några månader utan att skriva något. Jag är 35, singel och fick veta att jag har ett amh-värde på <0,2 i slutet på september i år. Jag fick veta det i samband med att jag ville frysa ner ägg. Läkaren ringde och gav mig beskedet att med detta amh-värde var det ingen mening att frysa ner några ägg. Han konstaterade dock att äggstockarna fortfarande verkar fungera och han trodde att jag skulle ha ägglossning några år till. Sedan dess har har min värld blivit svart. Jag vet inte hur jag ska hantera detta, att få barn är ju det största.
Jag har dessutom endometrios och gick först nedreglerad på Enanton i ett år och sedan åt jag obrutna p-pillerkartor i flera år. Därför har jag inte märkt om det skett några förändringar med mensen. I samband med att de upptäckte endometriosen opererades en chockladcysta bort på min vänstra äggstock. Det är fem år sedan allt det där hände nu. Det är den operationen som läkaren tror har orsakat detta fall i amh-värdet. Tydligen kan en liten operation få katastrofala följer eftersom tusentals ägganlag försvinner i ett nafs. Ingen sa något till mig om att en sådan operation kan skynda på klimakteriet. Fruktansvärt. De sa att jag ju hade en hel äggstock kvar. Nu kan operationen inte göras ogjord, men nu ångrar jag den så!!.
När min läkare meddelade mig beskedet pratade vi om möjligheten att jag kanske skulle kunna åka till Danmark och försöka skaffa barn själv, han trodde inte att det var omöjligt att det skulle kunna funka med insemination. Fast jag fattar ju att IVF förmodligen är bättre, men med mina odds kanske alla metoder ger lika få chanser?
Bara några veckor senare, i början på december, åkte jag ner och gjorde en första insemination.
Jag gick på dubbel dos pergotime och fick en Otrivellespruta. Tre ägg bildades, två stora på den hela äggstocken. Men försöket misslyckades och nu ska jag försöka en gång till under nyårshelgen. Jag går på CFC och köra samma medicinering igen.
Jag funderar på om jag ska be om att få göra en provstimulering IVF i stället nästa gång. Hela tiden tiden slåss jag mot de här tankarna om att allt är för sent och att det inte kommer att fungera. Jag slutade med mina p-piller för tre månader sedan. Sedan dess har cyklerna varit 35 dagar, 25 dagar och 25 dagar. Innan medicineringen och operationen hade jag 26-30 dagar. Oroar mig för att det är ett tecken på att klimakteriet är här. Känns som att jag åker i panik till Danmark i en ständig kamp mot klockan. Hur många månader till har jag på mig? Så många svåra tankar och svårt att hantera denna situation. Jag vill inte att det ska hända med min kropp, ingen förstår ju heller vad ett lågt amh innebär när man försöker förklara för omgivningen.
Läste att ni äter DHEA. När jag googlade på nätet kom det upp en sida om ett naturläkemedel som heter Barbasco som ska stötta kroppen att själv tillverka mer DHEA, (DHEA-S). Det finns inte att köpa i någon hälsokostbutik utan måste beställas på postorder. Den tillverkas i Florida, men det finns återförsäljare i Norge och Sverige. I Norge måste man tydligen skriva på något papper för att få ta emot den. Eftersom det verkar lagligt att beställa den till Sverige gjorde jag det. Men nu funderar jag på om Barbasco är sämre än syntetiskt DHEA. Har läst att man kan åka fast i tullen om man beställer DHEA eftersom det är dopingklassat. Jag tänker att det kanske inte vore jättebra att hamna i nåt straffregister om jag vill adoptera sen?
Här är en länk med info om Barbarsco: http://www.ungdomskallan.se/dhea.html. Vad tror ni om den här produkten? Någon som hört nåt om den? Har även läst att vildjams inte ska ge samma effekt som Barbarsco, det finns någon studie om att den inte ökar DHEA-halten i blodet. Det ska tydligen Barbasco göra, inom tre till fyra månader.
Har ätit den i snart tre månader nu, har även ätit D-vitamin, folsyra, vetegräs och Eye Q, gått på akupunktur två månader och tränat Qi Gong varje dag. Vet inte vad mer jag kan göra för att förbättra situationen. Den känns bara så hemsk. Som en mardröm! Men skönt att ni finns här! Grattis till er alla som fått plus! : -))
CASTOR: Jag blev så glad när jag läste om dig och din lilla baby. Fantastiskt att du lyckades!!!
GERMANY och ni andra, jag fortsätter följer er här på tråden!