Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

Anemon: Så tråkigt att ditt plus är borta! Sköt om dig! Massor med kramar!
 
Ida: Jag har en kompis som blev placerad på Fertilitetscentrum av Landstinget, hon är också väldigt nöjd med dem. Skönt att du trivs där. Jag är egentligen mer intresserad av att adoptera än av äggdonation, fördelen med ÄD är att det tydligen kan gå fortare; 1,5-2 år, medan adoption tar minst 3-4 år. Det är, enligt läkaren på Huddinge, ca 30-40 % chans att lyckas med ÄD och eftersom IVF:andet varit så pass jobbigt är jag lite kluven... Dessutom är allt runt ÄD så nytt för mig, medan adoption funnits i mina tankar sedan jag var liten. Jag behöver nog mer tid (och det har jag ju...) att bearbeta ÄD. Hur skulle du känna?

Linn:  Samtalet med P-O var bra, det kändes som om han lyssnade på oss trots att han bestämt sig för att inte ge oss fler behandlingar. Eftersom de gjort så många tabbar med oss, och framför allt klantade till det rejält runt beskedet med AMH-värdet, fick vi tillgodoräkna oss ÄD-kötid sedan i februari istället för september. Han kanske rentav oroade sig lite för att bli anmäld? 

Är inte detta din mest lyckade behandling hittills, samtidigt som ditt AMH-värde höjts? Intressant det du skriver om din medicin, hoppas att det är så!

Lyckligtlottad: Du är en riktig "doer"! Lycka till i Finland!

linköping68: Lycka till med klinikletandet! Hör av dig om du hittar något intressant!  

pp08: Vad roligt att det blir införing!

Längtar74: Spännande med Valencia! Jag ser fram emot att få höra fortsättningen!          

LaDiza: Välkommen hit! Är du också en låg AMH-are?

NinaCamilla: Välkommen hit du med och tack till dig med för att du delar med dig! Tråkigt att ni inte var nöjda med er klinik, var gick ni och var ska ni göra ÄD?     


Kram till er allihop! 

Neeej Anemon, trodde verkligen att det var din tur nu. Stackars stackars dig. Ja, hur mycket ska man orka med egentligen... Och hur länge ska man behöva vänta..? Förstår att det har varit några riktigt tuffa dagar med massor av gråt, frustration och hopplöshet. Sedan är det så jobbigt att inte förstå varför det inte funkar! Man hör ju att lågt AMH inte innebär dålig kvalitet, så då borde vi ju rimligtvis ha samma chans som en person med normalt AMH - förutsatt att vi kommer så långt som till ET. Ta hand om dig och ta hand om varandra! Stor kram

pp08, välkommen till ruvarklubben! Hoppas på tur den här gången.

Lyckligtlottad, hoppas hoppas att ditt nästa försök funkar. Stort lycka till! Småsteg, Nelle, NinaCamilla (välkommen!) och alla ni andra som gått vidare med ÄD/adoption, hoppas att ni inte behöver vänta alltför länge på er tur. Nelle, detta är min mest lyckade behandling om man ser till antalet befruktade ägg. Men förra gången fick jag ut 5 st ägg vid ÄP, fast inget blev befruktat.

linköping68, det var uppfriskande att läsa ditt inlägg!! Ut med frustrationen bara Vi måste bli bättre på det här i tråden!

Välkommen till gemenskapen LaDiza!

Poussin hur går det för dig? Själv känner jag nada!

Kramar i massor! 

Anemon - NEJ vad tråkigt, förstår att det är jättejobbigt!  Samma sak hände ju mig i våras, plus dag 14 (svagt men det var ett plus) och sen blev det svagare för att till slut försvinna och så kom mensen... Tror också att det var ett tidigt MF, det är jättetufft för man hinner bli så glad över plusset.
Kramas med mannen och glöm inte att vi finns här för dig! KRAM!

pp08 - Grattis till guldägget!

Castor - Kul att höra av dig och stort tack för att du delar med dig av informationen, väldigt intressant! Gav mig lite mer hopp också eftersom vi har testat just Fostimon denna gång. Har ju även jag en autoimmun sjukdom (hypotyreos) som upptäcktes samtidigt som vi fick AMH-beskedet... Återkom gärna med mer info när du har möjlighet!

Lyckligtlottad - Tråkigt att förra försöket inte lyckades, håller tummarna för att det blir ett guldägg som flyttar in denna gång!

Längtar74 - Lycka till i Valencia!

Välkomna alla nya, här finns alltid någon som lyssnar och förstår!

Linn -  Jag har bestämt mig för att jag är gravid, läste om en tjej i en annan tråd som upprepade för sig själv att hon var gravid (och hon plussade) så jag kör samma metod. Har kommit fram till att besvikelsen blir lika tung vare sig man tänker positivt eller negativt under ruvningen, så jag (försöker) bara tänka positiva tankar. Det brukar bli lite svårare närmare TD, men nu på RD5 funkar det bra. Inga symptom att prata om, lite ömma bröst, drar lite i magen och väldigt trött, men det har jag haft/varit de andra gångerna också.

Kramar till er alla!

Hej alla!
Castor: Tack för att du delar med dig om hur de gör i NY. Jag har googlat på DHEA och hittade detta på Wikipedia:

Infertility and reproduction

Since 2000, DHEA supplementation has been used in reproductive medicine in combination with gonadotropins as a way to treat female infertility. [16]The hormone is believed to act on the chromosomal integrity of eggs, creating healthier embryos and increasing the chances of a successful pregnancy. [17] A study released in 2010 from Tel Aviv University showed that women who took DHEA supplements prior to an infertility treatment were three times more likely to conceive than those who did not.[18] Additionally, studies conducted by the Center for Human Reproduction in New York found that women with poor ovarian reserve who were supplemented with DHEA four to 12 weeks prior to an IVF cycle had a 22% reduction in number of chromosomally abnormal embryos and a 50-80% reduction in miscarriages. [19] [20]

Jag tänker beställa detta mirakelmedel och ta med mig all info som jag hittar till Linneakliniken inför mitt första möte med dem nu på onsdag. Nyfiken över hur de resonerar kring detta. Ska få svar på mina nya blodprov, FSH etc. Gynekologen som gav mig mitt AMH-värde hade inte testat de andra utan gick bara på AMH. 
Jag återkopplar till er när jag har varit där. Nu ska det reserchas!

Kämpa på alla:)
/E

 

Hej, hoppas jag oxå platsar i den här tråden!
Har ett FSH mellan 4-100 som ingen riktigt förstår sig på och ett väligt låg AMH 0,0någonting.
Har (såklart) blivit nekad ivf via landstinget och hamnat direkt i kön för äggdonation. <jag och min sambo har varit på privat klinik för att se om vi kunde få göra ivf. Blev verkligen sågade vid fotknölarna och det kändes som att dr var väldigt obekväm med att vi var där. Dr avråde oss starkt från att göra ivf och sa att det inte fanns någon som hade lyckats med mina provsvar, inte ens att få ett embryo. Men vi får själv välja hur vi vill göra.....usch ibland är det inte kul med valfrihet. Hur hade ni resonerat?

Har inte hunnit läsa igenom alla 80 sidor men endel så ska väll leta lite till!

Hej, tack för välkomnande!

Linn73: jag skriver gärna in mig men väntar tills jag varit på vul.

pp08: Grattis till ruvarstatus!

Nelle: Jag är positiv till ÄD och vi hade planer på att gå vidare med det. Jag har visserligen inte kollat upp så mycket omkring det men rent känslomässigt kändes det som en okej lösning. Faktiskt lite förvånad över att lösning kändes så okej eftersom jag länge varit helt inne på att det är viktig för mig att få just  biologiska barn. Men både maken och jag såg det som det bästa alternativet om inte denna ivf lyckats.

Anemon: Beklagar verkligen! Usch vad hemskt att kastas mellan dessa ytterlägen av hopp och förtvivlan. Ta han  om dig.

castor: Hur var det , fick du någon info om hur de gör på NY kliniken om man som låg- AMH are  väl blir gravid? jag är väldigt angelägen om att få reda på om de ger någon extra medicinering.

  

Hej Ida73!
Jag har inte fått veta något, om och vilka mediciner, de ger när man väl blivit gravid. Jag vet att de ger DHEA i förebyggande syfte till de som fått många missfall. Sedan kan jag föreställa mig att man går på täta kontroller här och säkert får någon tillskott samt läkemedel som gör att kroppen inte ska stöta bort fostret, vilket verkar vara den främsta anledningen för de med autoimmunitet som bakomliggande sjukdom. 
Jag frågar självklart ifall att jag får möjlighet!

Kramar till er alla!!! 

Nelle: Jag beklagar din förlust, många prövningar du fått gå igenom. Stor och varm kram!

En fråga, både till dig och andra i tråden:
Har ni haft stress-reaktioner av olika slag och bitvis stark ångest under er uppväxtperiod? Tänkte på dig nu också Nelle gällande din mammas bortgång. Hur gammal var du när det hände? Har du haft någon form av kontrollbehov eller katastroftänkande?
Själv förlorade jag min lillebror när jag var 8 år och hade redan innan dess haft en del oro. Har även de senaste 5 åren förlorat båda mina svärföräldrar. Är högpresterande och bitvis självuppoffrande och fick klaustrofobi efter att min lillebror dog och har fortfarande en del otrygghetskänslor och klaustrofobin är inte botad...

Jag har funderat på detta en del då jag tänkt att mina hormon-nivåer påverkats av stressen och att kortisolen samt adrenalinet som frigörs vid stress och ångest kan ha stört hormonproduktionen?
Jag hade eksem som barn och fick vuxenastma som 25-åring. Här på CHR i NY så hade de hittat eventuella (obekräftade) samband gällande allergier och astma stämmer som stämmer in på bilden för autoimmuna sjukdomar.
Bara en reflektion i vårt sökande efter gemensamma nämnare samt förklaringar till våra låga amh-värden. i bästa fall så kan vi tillsammans kanske hitta några gemensamma faktorer som kan bidra till kunskap.

Styrka och tankar till er alla!
Kram

 

Hej Alla!
Jag har följt er lite anonymt men hoppar nu in här som ny!

Jag har gjort många IVFer och inget ägg har fastnat. har haft funderingar kring om immunförsvaret kan vara orsaken. Jag har gjort utredningar kring detta och det har konstaterats att det kan vara en orsak.  I samband med det har jag läst boken "Is your body babyfriendly?" av Alan E Beer från USA.
Jag tror din klinik Castor är inne på samma spår som Dr Beer.

I den står det bl a orsaken till lågt AMH kan bero på att immunförsvaret attakerar äggen och att det kan bli bättre av immunterapi.

Jag föreslår att ni köper boken på nätet och läser den. Ni kommer att få gott hopp och lära er massor om det här med immunförsvaret!

kram Lully

Castor: Jag känner samma för dig, vad mycket du har gått igenom. Kram tillbaka!

Jag har också funderat över om jag har varit "för ledsen" och om det på något sätt har påverkat kroppen.  Min mamma dog när jag var femton, fyra år senare tog en vän livet av sig. Jag gick i skolan som vanligt och krisade nog i andras ögon inte särskilt mycket efter båda dödsfallen, men det kanske har lämnat spår i alla fall? Jag är alltid mer eller mindre katastrofberedd, men det är inget som jag har pratat med någon (professionell) om. Jobbet har stressat mig mycket och ofta gjort att jag känt mig otillräcklig, det kan säkert också spela in. (För just mig eller oss, även om stress generellt inte anses påverka fertiliteten.)
 
 Jag har läst lite i en blogg om en kvinna vars dotter dog som 14-åring. Efter det ville hon ha ett nytt barn, men det gick inte och hon visade sig ha ett väldigt lågt AMH-värde och läkarna sa att hon var i klimakteriet.  http://ludmilla.se/2009/04/09/nar-livet-satts-pa-sin-spets-del-3/. Efter nio gånger med akupunktur blev hon gravid och värdena normala... http://ludmilla.se/2009/04/10/nar-livet-satts-pa-sin-spets-del-4/ Hennes teori är sorgen efter dottern gjorde att hon hamnade i ett tillfälligt klimakterium som sedan gick över. Jag har ju provat akupunktur redan utan resultat, men det kanske fungerar för andra?

Enligt läkarna har jag inte astma eller allergi, men jag får perioder med kraftiga hostattacker ibland och har många allergiska släktingar. Jag har inga andra autoimmuna sjukdomar heller vad jag vet.

Igår fick jag ett mail från klinikchefen. Mitt AMH har nu sänkts till 0,2. Jag tog det igen för att jag trodde att jag inte skulle bry mig om jag fick ett negativt resultat... Så blev det inte utan jag bröt ihop igen igår. Jag vet ju att i min sits spelar det ingen roll om värdet är 0,3 eller 0,2, men i alla fall.   

Lully Hill: Välkommen hit! Jag ska ta en titt på boken du skriver om.

Kram till er alla!