Att curla eller att inte curla?
Alla har väl olika uppfattning om vad som är att curla och inte...
Jag tycker det känns bra att curla lagom (alltså litegrann) och jag tror att det blir bra.
Alla har väl olika uppfattning om vad som är att curla och inte...
Jag tycker det känns bra att curla lagom (alltså litegrann) och jag tror att det blir bra.
Jag tycker väl tvärtom att rädslan för att curla har gått så långt att folk överväger att tvinga sina sexåriga sängvätare att tvätta sina egna lakan på natten. Dvs i mina ögon inte har förstått vad som är curling och inte.
För mig är curling inte så mycket att ge materiella saker eller att göra tjänster. Har jag råd och lust ger jag det jag kan och vill. Har jag tid och ork hjälper jag med det som behövs. Men inte för att någon kräver det av mig, då förlorar det sin glans och devalverar hela grejen.
Att inte låta sina barn försöka själva när tillfälle finns och känns rimligt, att själv inte stå ut med att barnet blir argt ledset etc och försöka trolla bort anledningarna in absurdum det är väl snarare curling för mig. Men då börjar det svåra jobbet att bestämma sig för vad som är in absurdum och vad som är rimligt att göra för att trösta och hjälpa.
Att vara kallhjärtad, låta bli att visa förståelse och medkänsla är inte att inte curla.
Oj tillägg... har jag tid och ork hjälper jag till med det som behövs....utöver det som är självklart. Och för små barn är det mycket av omsorg och hjälp som är självklart för de kan inte själva alternativt behöver ägna sin tid och ork till att leka och utvecklas.