Kan jag ha Borderline?

Adhd har jag oxå funderat på, men jag har aldrig varit våldsam.... Får man mycket ångest av adhd? Jag e ofta på högvarv, gillar inte att inte göra nått.... Däremot kan jag ju vara irriterad....

Känner inte igen mig i det med stormiga förhållanden eller byte av livstil, jag ser ut idag som för 10 år sen...däremot kan jag få impulsiva tankar, helst nu om vårar hus. Att jag vill sälja osv dels för att jag tror att jag ska må bättre nånannanstans. Dock leder inte mina Impulser till några handlingar.... Jag Jag har svårt att umgås med negativa människor o bryter ofta med sånna o jag hatar folk som snackar skit o som e falska. Jag är snäll, för snäll, ställer alltid upp på andra. Men nu när jag mår så här dåligt så försöker jag finna mitt vanliga jag o det gör mig galen för jag känner mig som om hjärnans uppdelad på två o jag står mittemellan, har svårt att förklara. Funderar även mycket på livet, vem är jag osv.... Vilket gör att jag känner mig konstig o knäpp.

Kanske är frågan om en livskris oxå.... Så känns det lite. Är 28 år, två barn, gift och har hus. Utbildning med fast jobb, jaha och nu då??? Händer det inget ner? Får ångest o blir deppig av att jag vara ska gå dag ut o dag in med detta, undrar om jag inte har världens alla diagnoser.

Vad för medicin får man för Borderline??? Just nu får jag jättedåligt, kämpar med mina tankar- ena stunden vet jag att jag blir bra igen- andra stunden känns det som om döden är den enklaste utvägen, men jag skulle aldrig våga ta mitt liv så får helt enkelt följa förnuftet o vänta på att medicinen ska börja verka.... Men jag mår illa av obehag o blir rädd för mina känslor o tankar, dock är jag djupt deprimerad nu.

Jag har aldrig skadat mig själv, tagit droger eller inte kunnat förstå mig på människor....däremot har jag rullat mitt hår hela livet o pillat inrullat papper, gör oxå gärna saker när jag kör bil, har tex skickat sms o så....Jobbar mycket fortare än andra, ibland upplevs jag slarvig.

Jag har sån stegrande stark ångest så jag får blackouter nästan o kan inte tänka klart vilket gör att jag tycker livet blir omöjligt att leva så jag måste äta medicin.

Ska göra det . Tack för era inlägg, kram på er

Har bordeline; kändes mina symtom igen då? Jag har gjort den på länken ovanför fick 11....

Intressanta tester!
Jag har dålig självkänsla, aspie-tendenser samt gränsen till borderline (border-borderline? *s*). Stämmer bra med mina egna generella tankar.

Jag har funderat på mina impulser, allt handlar om att jag tror att det får mig att må bättre, iaf för stunden.... Jag vet oxå nu att min depression beror på att jag bli medveten om mitt agerande och mina känslor. Jag kan aldrig slappna av eller ta det lugnt för då tillåter jag mig att tänka o det vill jag inte. Jag är heller aldrig nöjd utan det måste hända något. Är djupt deprimerad just nu. Psyk tror inte jag lider av Borderline och inte heller av adhd för jag har inga koncentrationssvårigheter, men nått fel är det ju på mig,..., dock ska det utredas när jag blir utskriven från psyk ( ligger inne för att medicinera min depression/ångest)

Jag vill bara kramas när det passar mig liksom, är inte så intresserad av sex, mycket sker på mina villkor. Vårar förhållande är inte stormigt.... Kan dock bli arg ibland när han tex inte ser saker som behövs göras hemma osv. Tycker ofta jag får ta det största ansvaret hemma... Kan ibland känna att jag skulle vilja vara själv, bo själv osv mest för att vi är så olika tror jag....Rädd för att bli lämnad är jag, mest för att jag blev brutalt dumpad av mitt ex.... Men det har aldrig uppstått nån sån situation här eller så....

Okej, nej det känns inte som om jag har det...., men jag blir tokig på min egen personlighet o mitt ältande, är det fel på mig? Vad är det för fel? Men det kan ju bero på depressionen. Sedan blir jag bra, kör på som vanligt o så blir jag utmattad igen.... Måste bena ut detta nu, orkar inte ha det så här! Sedan har jag ju noll tålamod, vilket märks mest på mitt sätt till mina barn.

Eftersom jag gör saker för att jag ska känna mig lyckligare eller gladare så sa läkaren att det inte är bipolärt. Däremot funderar man ju på adhd fast jag som sagt inga problem med att jag inte är uppmärksam/ svårigheter med människor eller är aggresiv, utan jag är rastlös, lättirriterad... Kan också vara tankspridd. Har tex lagt plånboken på bil taket två ggr o sen inte vetat vart den är, förlägger nycklar o så. Jag är stressad, jagar alltid mot allting, oförmåga att ta det lugnt helt enkelt.

Och när jag tänker på detta, hur jag är och beter mig så skapas det mycket ångest och depression. Är rädd för vissa tankar och har svårt för att tänka positivt, upplevs som en sur människa o får ofta höra det.... Hatar när andra människor säger hur jag är.

Jag har inga glada perioder..... Däremot som jag skrivit tidigare kanjag göra saker, tex handla kläder för att jag vill bli glad. Depression/ångest/stresspåslag säger dem. Jag slutade med mediciner för några veckor sedan o då började allt bli svart igen, det jag förklarar nu är ju hur jag alltid har varit men nu har jag börjat äta mediciner igen o hoppas allt vänder snart. Ska jag vara ärlig så vet jag inte när jag var riktigt glad sist, tror bara mina mediciner har hällt mig över vattenytan.

Kände igen mig mycket med dystemi, kanske därför jag alltid känt mig så tråkig och aldrig velat göra några grejjer? Som har känts bättre när jag har medicinerats? Nu känner jag mig väldigt nedstämd, som en Livskris.... Har allt men händer inget mer nu då? Och varför kan man inte glädjas åt det man har? Jag har skapat allt och borde med glädje vilja följa upp det, men allt jag känner är hur tråkigt det känns att ha en vardag med de sedvanliga uppgifterna .

Jag är nyinsatt på mirtazapin från igår....

Jag äter cipralex också på morgonen, har ätit i flera år en liten dos och slutade men har nu ätit sen i måndags så hoppas det ska verka snart. Idag har jag inte haft så mycke ångest, utan bara mest nedstämd o trött...,