Är detta normalt vid skilsmässa?

Hahahaha, nej det är absolut INTE normalt att fira högtider och semestrar ihop om man dessutom hittat en ny partner... du blir grundlurad (tyvärr)

Dumpa och gå vidare!

Det där med boendet är nog inte helt ovanligt. En bra grej tycker jag så slipper barnen hålla på att packa. Och visst kan man fira storhelger ihop - men inte om inte de nya samborna har svårt att acceptera det. Och fira semester kan man väl göra med barnen själv. Man måste väl för katten inte ha gamla frugan med? Ungar accepterar en skilsmässa så länge föräldrarna gör det och håller hyfsat sams.

Antingen skiljer man sig, eller också inte. Din gubbe verkar inte vilja klippa banden med frun.

Vad som är vanligt i skiljsmässor är att deltagarna blir väldigt upprörd, arga, ledsna och ur balans.  Det leder till irrationella betenden, speciellt i början. Vanligt också att man pendlar en del, drömmer om det som varit, vill bryta sig loss helt, vill hämnas, bli passiv  osv.

Låt allt ta sin tid och häng inte upp för mycket på vad han säger nu. 

Nja det är nog inte så vanligt även om jag faktiskt känner ett par som fixar att ha det så - men då är ju båda de nya med på det. De har åkt på gemensamma skidresor alla fyra med barnen och då ingått i ett större resesällskap, alltså inte bara de fyra.

Men det förutsätter ju att ALLA känslor är över för det ursprungliga paret och att de är klara med varann så att säga +  att de nya relationerna är trygga i sig och "no hard feelings" och DET i sig är nog inte lika vanligt?!

Så vore jag du så skulle jag nog ställa honom mot väggen och ta reda på om han verkligen är mentalt klar med sitt ex? Barnen är så pass stora så även om det är kul för dom att mamma & pappa kan umgås så är det kanske inte livsviktigt för dom att  "allt ska vara som förut" - särskilt då det så uppenbart faktiskt inte är det!!!

Han behöver nog släppa taget om det som varit....

Han har varit gift i 25 år och har två gemsnamma barn. Det är nästan ett halvt liv. För 4 månader sen skiljde de sig. Självklart är han inte mentalt klar med sitt ex. Det kommer ta tid.

Tycker inte det låter sunt att fira högtider och semestrar ihop, blir nog mest förvirrat för barnen. De klarar nog mer än föräldrarna tror. Verkar vara som du säger att han klamrar sig fast vid det gamla genom att skylla på barnen.

Berätta hur du känner o uppmuntra honom att tala med barnen om hur de känner inför allt. Så inser han nog att det är helt okej för barnen att hela familjen går vidare! 

Ganska klassiskt att föräldrarna går och yrar om vad som är "bäst för barnens skull" men ingen frågar barnen. Mina föräldrar var gifta alldeles för länge för mig och min systers bästa. "För vår skull". Hade de frågat mig hade jag redan vid nio års ålder velat att de skilde sig. Nu skilde de sig istället när jag var 18.

Som svar på din fråga tycker jag att du ska fråga honom: "Vad tycker barnen?" Det kanske visar sig att de har helt andra idéer än vad han och exfrun har.

Jag tycker det låter fantastiskt om de kan semestra och fira högtider ihop. Jag önskar att jag och min exman kunde ha fortsatt med det men hans nye ville inte att vi skulle fortsätta med det fast vi gjorde det i två år innan hon kom in i bilden. Jätte tråkigt för barnen men det är ju bara att acceptera. Dock är de inte tillsammans längre, och jag skulle verkligen inte ha några problem med att fira hela den gamla familjen igen fast många många år gått. För vi är fortfarande föräldrar och det vore underbart för barnen att få ha sina bägge föräldrar på samma ställe vid högtider. (och jag har absolut inga kännslor för min exmake).

De enda jag vet som har firat högtider och faktiskt umgåtts ihop fast de varit skilda är min styvpappa med sitt ex, alltså mitt styvsyskons mamma. Eller, det är ju inte bara de som har firat tillsammans utan min mamma och alla vi barn var såklart med också.

För oss funkade det jättebra, även min mamma tyckte det var helt självklart, men det berodde nog på att exens relation var avslutad sedan länge och de varit goda vänner därefter. Plus att min mamma och exfrun tyckte om varandra som personer. Det var aldrig drama eller några funderingar om vem som hörde ihop med vem utan allt var bara självklart.

Men för att återknyta till ts, det är inte vanligt att man har det så och det bygger förstås på att det är ok med alla och att de som nu är ex verkligen är känslomässigt klara med varandra. Annars blir det nog mer traumatiskt än bra för barnen för att inte tala om den nya partnern.