Att vara HELT ensam

Har man ensam vårdnad har man rätt till avlastningsförälder. Kolla vad som gäller i din kommun!

Jag är ensam,varje ledig stund är jag med mitt barn, har ingen barnvakt, aldrig egentid, har ingen möjlighet att ens träffa nån ny.. det undrar jag fortfarande hur det ska gå till...
det är inte lätt,men jag försöker inte klaga. och hade jag kunnat vrida tiden tillbaka hade jag gjort exakt samma sak igen

Bara att skriva ner sina bekymmer och tankar kring ensamheten kan ha sitt terapeutiska syfte. Det är väl det som delvis är idén med ett hak som detta. Ibland är det så skönt att få klaga lite över hur jobbigt det kan vara. Och även att få det bekräftat av andra. Alla har vi det jobbigt. Säkert även föräldrar som lever i tvåsamhet, men där kan problemen te sig annorlunda.
Trots att vi lever på 2000-talet är inte samhället anpassat så det flyter på för ensamma föräldrar, eller singelföräldrar (gillar den benämningen bättre). Man får slita lite mer för att få ihop allt när man är själv.
I mitt fall var singelmamma-livet självvalt, men det innebär ju inte att jag visste exakt hur allt skulle bli. Många gånger sliter man sitt hår och undrar hur fan man ska orka med allt. Men många gånger är livet också väldigt njutbart.
Jag har inget att jämföra med då jag varit den enda närvarande föräldern under min 7-åriga sons liv, men jag trivs väldigt bra och kommer snart sätta ett till underverk till världen under liknande förhållanden som innan.

Gnäll inte på varandra är ni gulliga. Vi behöver inte tävla i vem som har det värst, snarare stötta varandra när det behövs.

:)

Jag var 21 när jag fick barn, mamma är ingen ålder, mamma är något man ÄR.
Vart nånstans skrev jag att JAG har det värre än er andra?? Jag undrade hur tjejer/mammor
i liknande situation orkar. Man orkar för att man måste, men vad gör ni andra för att
hålla humöret uppe även när barnet/barnen sover, ist för att sova själv?

Jag är inte sambo som någon skrev, jag är ensam med min dotter.
Jag har folk runt omrking mig, men i n g e n  som "vill" eller "kan" vara barnvakt
då dom tycker hon är för liten (snart 2 år), och varför dom inte vill det, det har
faktist inte jag med att göra.
Ja, jag valde att ta ett litet liv till världen, jag ger allt jag kan. Har massa kärlek att ge,
annars hade jag inte valt att skaffa barn MEN det är påfrestande också.

Som en anan skrev, jämför inte med andra vem som har det värst.
Jag skriver iaf inte att jag vill ut och dejta/ träffa killar elr liknande.
MIN kärlek är mitt barn, jag orkar för att jag vill och för att hon är mitt liv.
Tidigare umgicks jag bara med vänner och var ute och roade mig, det livet är över
FÖR att jag valde att skaffa barn. Det var MITT val å jag gör allt jag kan.

Att man ens ska behöva förklara sig och upprepa.