Överlevnadsbarn

Hej kära medmänniskor! Är överlevnadsbarn något dom är till en viss ålder? Min dotter började med många av kännetecknen när hon var runt 6 mån om jag minns rätt och de håller i sig än och hon blir 2 år om 2 mån. Jag blir ändå osäker på om hon är ett high need barn? Vårt största bekymmer är att hon låter oss föräldrar inte vara ens 5 min om dagen om vi bara är hemma en dag. Kan säga att man är rejält" utsliten" och energin till något annat är totalt borta, hon ska bli buren, sitta i knäet, allmänt missnöjd hela tiden, skrik, gap ochgråt plus att hon är en översocial person. Hon kan inte leka själv ens 2 min utan hon ska sitta i famnen med alla leksaker då kanske hon kan plocka lite med sakerna. Skulle för övrigt säga att hon inte är vidare intresserad av leksaker, vilken unge i den åldern är inte det??? Jag får inte gå på toa, duscha, laga mat, ja inte ens gå ut ur rummet förrän hon rusar efter och skriker mammma mamma och vill bli buren.
Sover gör hon faktiskt nästan alltid bra på nätterna. Men är otroligt lättväckt.
Hon går på fsk 15 tim i veckan.
Skulle vårt barn vara ett high need barn? Vi har rannsakat oss själva många ggr och undrat om vi gjort något fel? Eller om det är något med vår dotter? Ja, tankarna är många eftersom hon är inte som något annat barn vi träffat och många påpekar att hon är lite annorlunda och speciell. Man är ledsen och så fruktansvärt trött på att inte veta om det ska vara såhär? Man hoppas varje dag att det ska bli en liten ändring, antar att vi måste acceptera att vår dotter är såhär ett bra tag till. Min man och mins relation har börjat knaka lite pga av att framför allt jag inte har någon som helst energi till att vårda vår kärlek, för när dottern har somnat för natten är jag totalt slut och vill bara vara ifred med tanke på hur krävande hon är hela dagarna...

Någon som har tankar och synpunkter?
Kram