Överlevnadsbarn

Vad underbart att hitta denna tråden!
Vi har alltid tyckt att våran äldsta son varit krävande men alla har bara avfärdat det med att man är orolig förstagångsförälder. Han sov bara i 20-minuters pass och skulle äta eller bäras hela tiden. Att ligga på en filt passade inte honom. Han har alltid varit känslig och försiktig, redan som nyfödd. Han är född med kejsarsnitt och skrek och hostade och gurglade innan han ens var helt ute. Sedan skrek han konstant tills jag var ihopsydd och kommit till ett annat rum, alltså skrek han i 45 minuter! En sköterska stoppade hans egna tumme i hans mun men det hjälpte bara en minut.
När han var runt 6 månader och man försökte luncha med kompisar så slutade det alltid med att jag tröstade honom och slängde i mig en macka samtidigt. Så fort det var lite för höga ljud, enlig honom, så började han gråta. Det kunde vara andra barn som skrattade lite högt bara.
Att få gå på toa själv utan att han satt/stod bredvid kunde jag nog göra när han var ca 4 år. Han har alltid hållit sig nära oss föräldrar när han var yngre gick max 1 meter från oss. Praktiskt ibland men väldigt jobbigt många gånger också. Nu när han är fyllda 6 år så är det klart bättre men han är fortfarande som ett "gummiband". Leker han med lillebror och/eller kompisar i ett rum så är det han som kommer och kollar av att vi finns i köket/vardagsrummet med jämna mellanrum. Han kommer och pratar lite eller visar något eller berättar vad de gör.
Precis som TS skriver så gick det inte att sitta still eller att ligga och mysa när han var liten utan man skulle gå runt med honom.

Det känns så skönt att se att det är fler som har krävande barn (även om man vet att man inte är ensam) eftersom alla runt oss ifrågasatte oss så mycket när han var liten: ex, det är bra om han får ligga och gråta lite (han slutar ju aldrig utan det blev ju bara värre om man inte tog honom direkt), ska han äta nu IGEN??? (Vad skulle vi göra, vi visste aldrig varför han grät så vi provade allt varje gång).

Kan ju säga att när vi fått två barn till så har vi fattat att det kan vara ganska enkelt under de första månaderna! Båda småsyskonen sov flera timmar i sträck och det kändes som rena lyxen! 

Har bara skumläst lite på denna sida men finns det flera olika varianter av krävande barn? Vad är skillnaden?

Tack för din förklaring! 
Min son tillhör den känsliga typen tror jag. Han har aldrig gillat kramar, varken från oss eller andra. Någon gång ibland kan man få en kram. Däremot satt han gärna i knät. Han satt i vårat knä när vi hälsade på folk. Efter någon timme kunde han gå ner och leka nära oss. När han var mindre blev han rädd när människor var för "på" honom så vi fick alltid säga till alla att låta honom vara så skulle han komma själv efter 30-60 minuter. Han har aldrig varit ett barn som kan sitta framför tv och titta. Det måste hända något hela tiden. Tittar han på ett naturprogram om tex björnar så sitter han inte och tittar som sin lillebror utan ska leka björn samtidigt.
Han var 2½ år när han skolades in på förskolan och det tog ca 1 månad med inskolningen när vi var med. Sedan var han så rädd/försiktig så han stod och höll inskolningsfröken i handen när de var utomhus. Detta höll han på med i ca 6 månader. Inomhus följde han efter inskolningsfröken överallt. När hon gick på toa eller fikade fick han föja med. (-han fick stå utanför toadörren, men följa med till fikarummet). Detta höll väl också på i några månader innan hon kunde lämna avdelningen utan honom. 

Nu är han nyss fyllda 6 år och han är fortfarande försiktig men har tuffat till sig en hel del mot hur han har varit. Dock måste han alltid veta var vi befinner oss, ex när han ska sova så frågar han om vi kommer vara i köket eller vardagsrummet eller i båda rummen. Lillebror är raka motsatsen och sov över hos en kompis första gången när han var strax över 3 år. Kompisen med föräldrar skulle gå hem vid 20-tiden och våran yngsta son börjar ta på sig ytterkläderna han med. Vi frågar vad han ska göra och han säger i självklar ton: "Jag ska sova över hos XX"    Och det fick han. Vilka kontraster syskon emellan! 

Såg att du läser "The highly sensitive child". Har du något tips på en bok på svenska? Läser så långsamt när det är på engelska...