Inlägg från: lia 80 |Visa alla inlägg
  • lia 80

    Överlevnadsbarn

    En fråga till er med känsligga barn som är över 3 år och äldre. Hur är de på på dagis, närmare sagt har de skaffat sig en "bästis" än eller leker de helst för sig själva? 

  • lia 80
    vittra skrev 2011-03-15 13:08:59 följande:
    Vår dotter som är 3 år och 5 månader går inte på dagis alls eftersom jag är föräldraledig just nu. Dock gick hon på dagis en period då hon var 2-2½ år ungefär. Men då lekte hon ju inte alls på samma sätt som hon gör nu, har ju ett par kompisar i ungefär samma ålder som hon brukar få träffa regelbundet. Märktes när vi tog hem henne att hon fick det bättre hemma, även om hon aldrig var direkt ledsen eller så på förskolan.
    Vår dotter är i ungefär samma ålder som er, lite äldre född aug 07. Hon har gått på dagis sedan hon var 13 månader och det har gått mot förväntan bättre än vad vi vågat tro. Hon är väldigt verbal, social och  trygg med " de människor hon föredrar" så att säga. Har alltid haft en vilja av stål och på något sätt käns det som om hon hinner skanna av en innan man ens visar hur man mår. Förskolepersonalen säger att hon är inte speciellt ledsen på dagis eller så och har lätt att sysselsätta sig själv. Dock har hon senaste dagar börjat med att säga att hon inte får vara med och leka med den och den, för att de andra barnen har sagt så. Jag vill ogärna stoppa ord i munnen på henne om jag börjar fråga för mycket om detta men är dock lite orolig. (det kanske märks även att jag är en utav de "känsliga sorten")  Har frågat personalen om de har märkt något men de hävdar att hon är för liten än och att det kan ta lite längre tid för vissa barn. 

    Kände bara att jag ville dela med mig på dena tråd då många andra inte känner igen sig i det "härliga" liv vi lever med våra överlevnadsbarn.

     
  • lia 80
    Mamma Kimchi skrev 2011-03-22 18:55:03 följande:
    Jag måste fråga er ifall ni har haft likande upplevelser.. jag vet inte riktigt ifall jag inbillar mig eller om jag kan ha kommit på något.

    Min son började på dagis för två månader sedan och det går faktiskt bättre än jag väntat mig. Såklart har han nu varit sjuk två gånger. Feber, hosta och snuva. Första gången han blev sjuk så fick han alvedon och han sov helt ok, men vaknade flera gånger. Andra gången, nu för ett par dagar sedan blev han sjuk igen. Vi åkte till sjukhuset eftersom vi misstänkte krupp. Han fick någon medicin, ett par ml  genomskinlig sirap som skulle vidga hans hals i ett par dagar. (Jag bor i USA och kan inte minnas vad medicinen hette.. sorry) Dagen efter fick han feber och vi gav honom amerkansk supp (alltså inte den svenska alvedonen) och han blev som en stucken höna. Han skulle inte sova, åt knapppt någonting på flera dagar, men drack massor. 

    Man hör ju ofta att alvedon ska göra barn trötta och att de sover gott om natten - här är det precis tvärt om.  Han var uppe flera timmar mellan 23 och 05. skulle titta på tv och leka i sitt rum och jag vet inte allt vad han kom på. 

    Några fler barn som är känsliga mot vissa mediciner och gör dem helt hyper? Nu får jag vara försiktig i fortsättningen och börja läsa på innehållsförteckningar ordentligt!  Har även läst att röda färgmedel gör vissa barn hyper. Det kanske inte är så vanligt i Sverige med färgmedel, men här är det cherry i allt.. extra rött.. pust. Varför envisas de med att ha massa konstiga smaker på medicinen i USA? Jag blir så trött.
    Hej!

    Vår tjej brukar få krupphosta när hon blir förkyld och sisst vi var med henne till doktorn fick hon medicin utskriven. Tydligen kunde hon få bli hyper av denna medicin dock så långt kom vi aldrig eftersom hon fräste och spotta ut den med en gång. Då undrar jag om han kanske inte fick ngn sen reaktion på medicinen som han fick på sjukhuset?

    Däremot vad det gäller smaker, det smakar inte bättre här i Sverige heller. Vi kan inte lura i vår tjej vad som hellst, vilket gör att man hatar vinterhalvåret och influensatider, suck...
  • lia 80

    Hade hittat en artikel på Libero; som inte fanns då vi fick vår känsliga tösa för 3 o 1/2 år dedan där de skriver om känsliga barn, tänk om man visste det då så mycket oro man skulle slippa:

    "Det är skillnad på barn
     Alla barn kan bli överstimulerade, men vissa barn blir det mycket snabbare än andra. Cirka var femte människa är född med ett temperament som gör att de blir särskilt känsliga för intryck dels från den egna kroppen, och dels från den yttre världen. De här extra känsliga barnen upplever snabbare och i högre grad än andra det behagliga eller obehagliga i att vara glad, hungrig, trött eller ha ont. De kan också registrera långt flera nyanser i omgivningen. Det betyder att de, på samma sätt som de flesta andra, snabbare blir mätta på intryck från yttervärlden och att de tar längre tid på sig att vänja sig vid förändringar. Precis som alla andra temperamentsdrag är det här draget ärftligt. I vår del av världen räknas dessa extra känsliga barn oftast som besvärliga. Det säger emellertid mer om skevheter i vår kultur än om de fördelar och nackdelar det för med sig att vara extra känslig.

    Extra känsliga barns sömn
    Att extra känsliga barn behöver mer tid på sig för att vänja sig vid förändringar gäller även de förändringar som det dagliga livet för med sig: att vakna, att börja på dagis eller hos dagmamman och att komma till ro efter en lång dag. Extra känsliga barn behöver ofta längre tid för att somna än andra, och de kan ha svårare att somna igen om de vaknar mitt i natten. Extra känsliga barn påverkas också lätt av för lite sömn. Om man är trött (och extra känsliga barn märker det snabbare och mer än andra) blir det svårare att orka med att möta dagens intryck. Därför är det extra viktigt att de får tillräckligt med sömn. Det kräver ofta extra uppmärksamhet på barnets behov.

    Överstimulering
    När extra känsliga barn behöver lång tid för att somna, eller har svårt att somna, kan det bero på överstimulering. Antingen i form av för många intryck under dagen. Eller för att situationen runt hela läggningen ger för mycket intryck. Båda delarna kan man vanligtvis göra något åt. Tänk er in i barnets situation och fundera på vilka krav på anpassning till nya situationer och intryck barnet har upplevt under dagen, och överväg om ni kan ändra på något så att mängden intryck blir färre på dagarna.  Det räcker oftast med lite grann för att det ska vara för mycket. Också intryck i den omedelbara miljön runt läggningen kan göra det svårt för ett extra känsligt barn att somna. Fundera på om ni kan begränsa mängden intryck vid läggningen mer än ni redan har gjort. Särskilt de som kommer i form av ljud eller ljus. Att ligga underst i en våningssäng eller att ha en egen vrå att sova i kan hjälpa till att begränsa mängden synintryck.

    Otröstlig gråt
    Om barnet gråter och det inte kan tröstas av att få bröstet, av att bli vaggad eller ligga nära, då kan det bero på att barnet är överstimulerat. Kanske kan ni hjälpa ert barn att komma till ro genom att begränsa mängden intryck från omgivningen, till exempel genom att lägga barnet till ro i ett mörkt och lugnt rum och lägga en tung hand eller arm på barnets kropp, och/eller att svepa in det i en tunn filt. Försök att hjälpa barnet genom att andas djupt och långsamt och att slappna av själv – även om det är svårt, särskilt när ett gråtande barn kan få er att göra tvärtom Vissa menar att det kanske kan hjälpa att tänka på att barnets gråt i sådana situationer också kan fungera som avspänning för en kropp som är för spänd.

    Det är också skillnad på föräldrar
    Om ditt barn är extra känsligt kan den ena eller båda föräldrarna också vara det. I sådana fall är det ännu viktigare att ni får sova och vila tillräckligt. Både för barnets och er egen skull. Extra känsliga vuxna är på samma sätt som extra känsliga barn beroende av att få tillräckligt med sömn. Var uppmärksam på att ditt behov av vila och sömn kan vara större än många andras. Människor som är känsliga och mottagliga för intryck behöver ofta tid på sig för att anpassa sig till förändringar. Därför kan det för en känslig förälder vara en utmaning att sova intill sitt barn, något som det kan ta ett tag att vänja sig vid. Kanske kan det vara till hjälp att tänka på att det inte bara är barnet som lugnas av närheten till din kropp, även du och din kropp blir lugn av att vara nära barnet. Mammor som ammar har särskild glädje av den ro som uppstår av kroppskontakten med barnet, eftersom den lugnande effekten är särskilt stor vid amning."

    http://www.libero.se/Pages/General/Article.aspx?id=23178

Svar på tråden Överlevnadsbarn