Överlevnadsbarn

Oj, jag grät när jag hittade den här tråden. Har bara läst en sida men känner äntligen igen lite av allt det jag upplever och känner. Har aldrig hört talas om överlevnadsbarn förut utan bara trott att det är mig det är fel på som inte räcker till. Det enda jag hört när jag försökt ta upp hur otroligt jobbigt det är är att "ja bebisar är ju jobbiga.." eller "du kanske fått en förlossningsdepression". Ska läsa hela tråden tror jag, men nu sover äntligen dottern. Så jag måste ju passa på att få lite sömn jag med.