Mjolle skrev 2010-12-03 19:53:03 följande:
Klurigt det där faktiskt. Jag har sett många pappor starta starkt och engagerat, men blivit undanskuffade och ibland även utskrattade av mamman. "Jaa, det här förstår du dig inte på".
Många mammor, särskilt yngre, roffar liksom åt sig hela kakan och släpper inte in mannen.
Så det finns ju alla möjliga varianter.
Visst finns det det, men jag undrar ändå.
I de flesta fall skaffar man sig familj med någon som har ungefär samma värderingar som en själv. Den man som blev ihop med mig och förväntade sig en tjej som tog största ansvaret för hemmet och var allmänt omvårdande skulle nog bli besviken fort. Precis som jag inte skulle kunna ha ett långvarigt förhållande med en man som inte var aktivt intresserad av att ta hand om sina barn och kunde hantera en tvättmaskin och dammsugare.
Många killar tycker ju att det är så rackarns bekvämt med traditionella könsroller i början, för de slipper mycket av det tråkiga! Att de avsäger sig den första tiden med sitt barn och därmed degraderas till andra rangens föräldrar om de inte aktivt arbetar hårt för att duga lika mycket i bebisens ögon missar de. Och tjejen tycker också det är så bekvämt, tänk att få vara viktigast och mest behövd. Nåja, funkar det för dem så all lycka, men för mig är det ett icke-alternativ.
(Och apropå män med frånvarande fäder: majoriteten av dem klarar sig alldeles utmärkt. De som fuckar upp har oftast ganska uppfuckade fäder, så man kan fråga sig om det handlar om temperament och förmågor (eller bristande förmågor) som de har ärvt från sina pappor, inte pappornas frånvaro i sig.)
