ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

Hej allihop!

Har precis fått diagnosen adhd. Här kommer  lite info om mig:

(Mina problem syns inte utåt , är ingen klassisk adhd-personlighet som fysiskt är på språng hela tiden)

Återkommande depressioner (äter sertralin mot det)
ångest (generell ångest)
haft social fobi (under och tätt efter graviditet)
tvångshandlingar
dålig självkänsla (sedan tidig tonår)
ältar onödiga saker i oändlighet
tar lätt åt mig, känslig för kritik (ältar då också)
dåligt tålamod
impulsiv
sömnproblem (äter insomningstabletter)
alltid kännt mig yngre än vad jag är
väldigt ljudkänslig (jobbigt när det blir stökigt och högljutt omkring mig)
ljuskänslig (hatar när våren och långa ljusa dagar kommer!)
känslig för beröing (hatar att ta i varma saker) 
väldigt glömsk (tappar bort saker hela tiden,kommer inte ihåg om saker hände igår eller förrgår osv)
kreaktiv (när något intresserar mig) skrev/ritade mycket när jag var barn och tonåring och hade tid.
hyperfokuserar (blir väldigt inne i olika intressen och då vill jag bara hålla på med det)-både bra och dåliga saker.
hyperpratare (far iväg i tankarna och måste säga allt jag tänker)
väldigt empatisk och bryr mig om andra (för mycket för mitt eget bästa ibland)
alltid varit dålig med maten (äter godis och mackor mycket hellre) äter oftast inte lunch och middag som jag lagar till övriga familjen.
sockerberoende
nikotinist (snusar)
nagelbitare
kaffeberoende (varit cocacola-beroende men dricker mest kaffe nu)
kaotiskt i huvudet (tankar snurrar, svårt att hantera alla ljud, buller och syn-intryck omkring mig), detta blir extremt jobbigt när jag är trött, framåt eftermiddagen och ända till natten blir det bara värre och värre.

Jag är social och pratar mycket, och säger alldeles för mycket om mig själv, lämnar ut mig själv i vänskapsrelationer vilket slutar med att jag känner mig i underläge. Men jag KAN inte sluta.
Många vänskapsrelationer avslutar jag pga av det. Orkar inte känna pressen med min självförvållade "anmälningsplikt". Trött på att lyssna på vad mina vänner tycker och tänker om mig och hur jag agerar och gör i olika situationer. Fast att det är mitt fel att jag ber om deras åsikt,lyssnar och tar åt mig.

Jag är relativt högfungerande trots allt, får ihop vardagen med barn, städning, matlagning osv,
-men har aldrig haft ett fast jobb.
Jag äter som sagt sertralin och utan den medicinen hade inte mitt liv fungerat alls. Jag får inga utbrott längre och tål mer än vad jag gör annars.

Jag har alltid sökt hjälp för mina problem, kuratorer, psykologer (bvc och ktb), terapi för min förlossningsrädlsa mm. Men jag har inte fått rätt hjälp förrän nu. 

Jag har haft svårt att ta till mig diagnosen eftersom jag trott att alla mina svårigheter varit självförvållande, att de beror på mig själv och inget annat.
Men nu börjar det sjunka in till slut.
Jag ska testa en ny medicin snart (concerta) och se om den hjälper mig att bli kvitt mitt inre kaos.

Har skummat igenom lite i tråden och måste säga att detta med brutal ärlighet mot andra inte stämmer in på mig alls.
Tvärtom så är jag väldigt ödmjuk.

Däremot så är jag brutalt ärlig om mig själv och lämnar ut information om mig själv til både höger och vänster -inte roligt. Har ingen impulskontroll alls när det kommer till sånt. Det ger mig jättelåg självkänsla.

Angående glömska och mediciner.
Jag glömmer ibland att ta min sertralin-tablett. En vän till mig påstår att man då inte "behöver" medicinen.
Det tankesättet delar inte jag.
Jag behöver verkligen min medicin men då det blir stressigt på morgonen ibland så glömmer jag helt enkelt att ta den.
Likadant med p-piller, kan ej äta det pga av att jag ibland glömmer, vill inte riskera en graviditet på grund av min glömska. Och jag behöver verkligen preventivmedel.

Det är skillnad med tex sömntabletter, de är direktverkande så det går inte att glömma dem.
Samma med värktabletter, tabletter mot halsbränna (när jag var gravid) osv.

Å, andra sidan så glömmer jag äta ibland också, men det vet ju alla att det är ett behov.

Glömmer ni också att ta viktiga mediciner ibland? 
Ni som äter concerta och dylikt -märker man snabbt om man glömt den?