ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen
Samarkand: Det låter inte alls konstigt, utan snarare väldigt troligt och logiskt. 1) Jag har också trott att mina partners varit mer eller mindre NT. Jag har ju först det senaste året fattat. Nu i efterhand har jag fått en helt ny förståelse för mitt liv, och de jag delat det med samt kompisar. Många chockande insikter kan jag lova 
2) Väldigt troligt att tuffa händelser påverkar oss starkt och kan provocera fram mer av vårt "äkta" beteende. Själv klappade jag ihop första gången i samband med att min far gick bort. Kanske inte so mycket pga honom, men mer effekterna det hade på min mor, som tog det väldigt hårt.
3) Vi är trots våra gemensamma "problem" trots allt individer med olika personligheter och karraktärsdrag. Att vi inte tycker exakt lika, gillar en del olika saker, och beter oss lite olika/har olika behov är självklart. Vore konstigt annars. Har faktiskt förvånats lite över hur mycket vi här på forumet faktiskt har gemensamt. Trodde vi skulle vara ännu mer olika. För mig är det en väldigt intressant utmaning nu framöver, att avgöra vad som är min ADD, och vad som är kasst inlärt beteende (coping-strategier), som faktiskt inte är ADD och som jag kan "fixa".
Hmmm..... nu blev jag filosofisk som vanligt 
Men det är bara min personlighet. Kan resonera, teoritisera och grubbla i evigheter
Vilket är helt naturligt, om man inte funderade över det vore det mycket märkligt.
Hela poängen med att genomgå utredningen är ju att man ska hitta verktyg för att ändra sitt beteende och det går ju inte utan att tänka efter vari problemen ligger!
Vissa saker är ju drag många människor utan adhd har, men en del av dessa drag är ett stort problem hos mig och hindrar mig i vardagen och får mig att må dåligt.
Mitt dåliga minne är en riktigt jobbig sak som hindrar mig i vardagen, en normal person "som glömmer saker ibland" kan nog aldrig förstå hur jobbigt detta är.
Att älta saker är ju ett vanligt beteende speciellt bland kvinnor, men att älta (stora som små) saker in i absurdum är inte normalt! detta är jättejobbigt för mig och tar mycket tid och energi. Det ger mig ångest.
Vanliga människor utan denna problematik kan nog aldrig förstå.
Mitt tvångsbeteende är också en stor sak som återkommer hela tiden i min vardag, men detta är väl inget problem normalstörda personer har.
Det är skönt att det finns fler som har samma problematik som mig härinne, då kan jag bli förstådd utan att förklara allt i detalj. Ni vet ju hur det är.
Normalt fungerande personer kan ju aldrig sätta sig in i hur jag har det fullt ut.
