Harlow

Äldre 8 Dec 00:08

1488 svar

ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

strulmaja skrev 2010-12-08 00:01:32 följande:

Undrar om detta kan hänga ihop med bristen på serotonin och dopamin som jag hört att människor med ADD/ADHD har? Hoppas jag skrev rätt nu. Men tydligen ska ju antidepp som tillför serotonin hjälpa de med ADHD. Tyvärr kan jag inte uppge någon säker källa på detta, minns inte om jag läst det här på FL, i en bok eller på nätet men tåls ju att kollas upp. Om inte annat så är det ju inte så underligt att ADHD/ADD-människor känner sig nedstämda och deprimerade. Livet är nog tufft för alla men kanske lite tuffare för de med den här problematiken? Jag menar inte att slå mig för bröstet och påstå att vi har det värst, jag hoppas och tror att ni i den här tråden i alla fall förstår vart jag vill komma. Livet, vardagen är ju en ständig kamp för oss. För andra kan det tyckas vara lite småkul sådär när de får höra om hur slarvig eller glömsk man är, men att leva i det är allt annat än roligt. Det är tungt, tröttsamt och otroligt påfrestande, så att en depression ligger och lurar bakom hörnet är ju inte alls konstigt.

Intressant, jag har ju också varit deprimerad nästan så länge jag kan minnas.
Alltid samma svårmod, ingenting lockar mig eller får mig att göra glädjeskutt.
Min son lockar fram enorma kärlekskänslor och får mig att skratta varje dag, men han är också den enda som kommer innanför det tjocka gråa lager av damm som ligger över mitt hjärta och min själ. Jag är liksom konstant lite miserabel.

Moralpanik?

Harlow

Äldre 8 Dec 00:15

#47

strulmaja skrev 2010-12-08 00:10:32 följande:

JA! Fan vad irriterande det är! Man bara VET att detta skulle kunna bli den PERFEKTA bilden men så har man inte kamerafan med sig. Så frustrerande!

Haha, jag får nästan ångest om det händer.
Jag är känd som "fotomarodören" för jag har alltid med kameran och förevigar allt. Jag får panik om jag missar att dokumentera någon viktig händelse, och detta är som sagt vida känt.
Om jag ska med lämnar alla andra kameran hemma eftersom "Jossan kommer ändå fota"..
Min egen förklaring på detta är att jag har så kolossalt dåligt minne att jag behöver fotona som stöd för att minnas alls.

Moralpanik?

Harlow

Äldre 8 Dec 00:29

#52

Anonym (Men dt är ju jag) skrev 2010-12-08 00:21:40 följande:

GAD kallade de det hos mig.

Jag har också GAD, och känner såklart igen mig helt i utdraget ur boken. Tydligen är det ganska vanligt att GAD och ADHD går hand i hand, så jag tror att om vi bara hade fortsatt att gräva lite hade vi hittat ADD också. Möjligt är att jag fått GAD p.g.a. ADD, så känns det nu iaf...

Moralpanik?

Harlow

Äldre 8 Dec 00:34

#55

Jag måste också köpa boken.

Äntligen förstår jag var min skruvade dygnsrytm kommer ifrån!! NI anar inte hur många försök jag gjort att få en normal dygnsrytm men det GÅR bara inte. Mina bästa timmar är mellan 23 på kvällen och 03 på morgonen, och jag lyckas inte ändra det hur jag än försöker. Detta är ett av mina största problem som sagt, för det är inte förenligt med småbarnslivet att ha en sådan rytm..

Moralpanik?

Harlow

Äldre 8 Dec 00:37

#58

Anonym (Men dt är ju jag) skrev 2010-12-08 00:33:59 följande:

Ja. Skönt att ha hittat fler, funderar på att gå och knyta mig nu, men hoppas vi träffas här igen imorgon eller egentligen senare idag.
Godnatt allihop!

${#emotions_dlg.flower}$ SOV GOTT! ${#emotions_dlg.flower}$

Moralpanik?

Harlow

Äldre 8 Dec 12:17

#75

Hej vänner!
Nu har jag massa jag vill svara på, men innan jag har hunnit skriva denna första mening har jag garanterat glömt det mesta.

Ang. självmedicinering - jag dricker mycket kaffe, smygsnusar och äter omega3. Alkohol är lugnande på mig och naturligtvis frestande att ta till, men jag avhåller mig så mycket jag kan för jag mår desto sämre dagen efter och jag är småbarnsförälder.

Det där med att vara humörsstyrd, åh vad jag känner igen mig.
Jag kan sms:a en kompis för att jag har en bra dag, får ett ryck och vill träffa denne. Personen ifråga kanske svarar "jag jobbar idag, men jag ses jättegärna imorrn". Då får jag problem med ens. Jag svarar "ja, absolut - kul", men jag vet att sannolikheten är stor att jag avbokar, jag vill ju träffas NU och inte imorrn. Ofta är mitt humör helt annorlunda dagen efter, jag kan liksom inte suga på karamellen och se fram emot att träffas imorrn - det måste ske på mina villkor.
Vilken HEMSK vän jag låter som när jag skriver detta, därför vill jag bara poängtera att jag är extremt lojal och hjälpsam mot mina vänner, så jag tror att det är därför de har överseende med min asociala sida.

Moralpanik?

Harlow

Äldre 8 Dec 17:03

#111

Hej, vill bara säga att jag är helt med på grupp på facebook.
Bara den är "dold" för oinbjudna och inte heter något som anspelar på problematiken. :o)
"Virrpannorna", "strulmajorna"- vilket som är bra.
KRAM

Moralpanik?

Harlow

Äldre 8 Dec 20:38

#117

Anonym (Yrja) skrev 2010-12-08 19:29:37 följande:

Funkar det bra för er att ha övernattningsgäster? Typ långväga släktingar och bekanta.. Jag tycker det är grymt påfrestande! Inte nog med att man ska ha städat och fixat middag.. man ska erbjuda renbäddad säng, fixa frukostmat, underhålla personen mer än bara ett par timmar.. det blir liksom lite för mycket på en gång tycker jag

Jag älskar att ha gäster som sover över, om jag känner dem väl - helst ska det vara familj.
DÄREMOT HATAR jag verkligen att ha övernattande gäster som man inte känner så väl eller som kräver att man underhåller dem, jag blir som galen på sådana som ständigt kräver att bli underhållna. Jag måste få gå undan umgänget då och då och pyssla med vad jag vill.
Min kille brukar säga till mig att en av mina egenheter är att jag ofta sätter på en film när jag har besök.
Det kan bero på att jag undermedvetet vill låta filmen underhålla gästen ifråga så jag får lite paus.
Haha, f-n vad skruvad jag är. ;)
Men jag tror att det är samma sak som du beskriver - jag vill helst att det är folk jag känner väl eller familj, för då sänks kraven och pressen, jag behöver inte ställa fram frukost åt alla prick kl. åtta, för de kan själva gå och ta vad de vill ha då de känner sig så hemma. Det kan vara stökigt o.s.v.

Moralpanik?

Harlow

Äldre 9 Dec 14:47

#144

Åh alltså, det här med att vara inne i "flow" - precis så brukar jag också kalla det. Jag blir galen på min kille om han avbryter mig i mitt flow, tappar jag fart så finns det risk att jag inte börjar igen. Sen blir jag så upphetsad när jag verkligen är inne i nåt som är kul, eller som jag av nån anledning fått energi till att jag blir jätteirriterad av att bli störd i den känslan.

Jag har också en story av skolk bakom mig, minns även jag att jag började skolka tidigt. Tror det var i tvåan som jag började fejka magont för att slippa gå till skolan. Minns min mormors ord: "Men Josephine, du är ju skoltrött redan i andra klass, det är allvarligt". Samtidigt så gick det så bra för mig i skolan att det inte var några problem. Men just det här med att mitt skolk tolkades som skoltrötthet, det stämde ju inte alls. Jag älskar att läsa, lära, gå i skolan - men bara om jag är intresserad och helst på tider jag bestämmer själv.

Moralpanik?

Harlow

Äldre 10 Dec 00:27

#149

strulmaja skrev 2010-12-09 23:22:55 följande:

Nån mer än mig som har riktigt kasst mörkerseende? Är säkert inte ADHD-relaterat men man vet ju aldrig

GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH - du skojar???
Jag satt så sent som inatt och googlade på samband mellan dåligt mörkerseende och adhd.
Jag ser helt sjukt dåligt i mörker...

Moralpanik?

Harlow

Äldre 10 Dec 11:42

#162

Aina83 skrev 2010-12-10 07:12:43 följande:

glasögon?;)

Hehe, jag har faktiskt glasögon, men mitt synfel är inte så pass allvarligt att jag behöver dem egentligen, jag har t.ex. inte krav att bära glasögon vid körning. Lite översynthet och lite astigmatism, tillräckligt för att jag ska märka förbättring när glajorna är på, men som sagt inte nödvändiga. Däremot är det så att synfel blir värre i mörker, så visst kan det ha med det att göra.
Det är dock så att mitt mörkerseende var precis lika illa innan min syn försämrades, d.v.s. när jag var yngre och såg som en hök. Det kan bero på A-vitaminbrist, men det känns inte som det heller...
Jag blir ju lite misstänksam när jag får höra att jag inte är den enda härinne med dåligt mörkerseende.

(Jobbade som optikerass. innan mammaledighet kanske jag ska påpeka

)

Moralpanik?

Harlow

Äldre 3 Jan 12:56

#281

Anonym (ny med adhd) skrev 2011-01-02 19:36:49 följande:

Hej allihop!

Har precis fått diagnosen adhd. Här kommer lite info om mig:

(Mina problem syns inte utåt , är ingen klassisk adhd-personlighet som fysiskt är på språng hela tiden)

Återkommande depressioner (äter sertralin mot det)
ångest (generell ångest)
haft social fobi (under och tätt efter graviditet)
tvångshandlingar
dålig självkänsla (sedan tidig tonår)
ältar onödiga saker i oändlighet
tar lätt åt mig, känslig för kritik (ältar då också)
dåligt tålamod
impulsiv
sömnproblem (äter insomningstabletter)
alltid kännt mig yngre än vad jag är
väldigt ljudkänslig (jobbigt när det blir stökigt och högljutt omkring mig)
ljuskänslig (hatar när våren och långa ljusa dagar kommer!)
känslig för beröing (hatar att ta i varma saker)
väldigt glömsk (tappar bort saker hela tiden,kommer inte ihåg om saker hände igår eller förrgår osv)
kreaktiv (när något intresserar mig) skrev/ritade mycket när jag var barn och tonåring och hade tid.
hyperfokuserar (blir väldigt inne i olika intressen och då vill jag bara hålla på med det)-både bra och dåliga saker.
hyperpratare (far iväg i tankarna och måste säga allt jag tänker)
väldigt empatisk och bryr mig om andra (för mycket för mitt eget bästa ibland)
alltid varit dålig med maten (äter godis och mackor mycket hellre) äter oftast inte lunch och middag som jag lagar till övriga familjen.
sockerberoende
nikotinist (snusar)
nagelbitare
kaffeberoende (varit cocacola-beroende men dricker mest kaffe nu)
kaotiskt i huvudet (tankar snurrar, svårt att hantera alla ljud, buller och syn-intryck omkring mig), detta blir extremt jobbigt när jag är trött, framåt eftermiddagen och ända till natten blir det bara värre och värre.

Jag är social och pratar mycket, och säger alldeles för mycket om mig själv, lämnar ut mig själv i vänskapsrelationer vilket slutar med att jag känner mig i underläge. Men jag KAN inte sluta.
Många vänskapsrelationer avslutar jag pga av det. Orkar inte känna pressen med min självförvållade "anmälningsplikt". Trött på att lyssna på vad mina vänner tycker och tänker om mig och hur jag agerar och gör i olika situationer. Fast att det är mitt fel att jag ber om deras åsikt,lyssnar och tar åt mig.

Jag är relativt högfungerande trots allt, får ihop vardagen med barn, städning, matlagning osv,
-men har aldrig haft ett fast jobb.
Jag äter som sagt sertralin och utan den medicinen hade inte mitt liv fungerat alls. Jag får inga utbrott längre och tål mer än vad jag gör annars.

Jag har alltid sökt hjälp för mina problem, kuratorer, psykologer (bvc och ktb), terapi för min förlossningsrädlsa mm. Men jag har inte fått rätt hjälp förrän nu.

Jag har haft svårt att ta till mig diagnosen eftersom jag trott att alla mina svårigheter varit självförvållande, att de beror på mig själv och inget annat.
Men nu börjar det sjunka in till slut.
Jag ska testa en ny medicin snart (concerta) och se om den hjälper mig att bli kvitt mitt inre kaos.

Haha, känner igen mig i princip allt jag med.

Välkommen! :o)

Moralpanik?

Harlow

Äldre 6 Jan 23:01

#343

strulmaja skrev 2011-01-06 22:28:10 följande:

Blä, jag tar tillbaka det jag skrev om att jag behöver en NT-person. Fan heller! Får psykbryt på min sambo. #&¤%"/¤%&!"%!!!!!!!!!

Vad har nu hänt hjärtat?
Min sambo känner också sig utbränd av mig ibland, stackars karlar.

Moralpanik?

Harlow

Äldre 10 Jan 20:09

#373

Anonym (Yrja) skrev 2011-01-09 22:08:25 följande:

Vet ni om det finns någon hälsokost eller naturmedicin (förutom omega-3) som rekomenderas för adhd-are?

Skrev precis om det i andra tråden! :o) Lustigt...
Gurkörtsolja skall ha bevisad effekt!

Moralpanik?

Harlow

Äldre 23 Jan 23:27

#535

Jag skulle ta en bild på mitt sovrum idag egentligen, alla mina kläder ligger på golvet.

Moralpanik?

ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

INNEHÅLL