ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen
mammabecka skrev 2011-06-05 12:56:16 följande:
HAHAHA! Hehe. Jag gillar den här när man blir presenterad för en ny blyg vän till en vän och låtsas vara aständ på denne oavsett kön
När jag var yngre hade jag svårt att bli omtyckt, jag var för speedad och kacklig och för glad tror jag, så det blev bara jobbigt.. Men runt 15-16 vände sig rastlösheten inåt och jag blev mer normal från ett yttre perspektiv och har sedan dess varit mycket omtyckt överallt, just för att jag är så anpassningsbar. Är jag med en barnslig människa blir jag barnslig själv, är jag med en seriös människa blir jag seriös, är jag med en lugn människa blir jag lugn och så vidare. Har faktiskt inga ovänner i dagsläget. Snarare är det så att jag blir vän med alla
Men jag har starka åsikter som jag verkligen håller på oavsett vem jag är med, har dock lärt mig att uttrycka dem på rätt sätt så att ingen tar illa upp. Jag har vänner av båda kön men mina allra bästa vänner är 2 killar och 2 tjejer (det är två par) och det är konstigt nog killarna jag har absolut roligast med.
Jag har vänner bland alla sorters människor tror jag, passar in nästan vart som helst om jag vill och är på humör, annars passar jag inte in någonstans utan blir helt tvärtom. Skall jag på fest med aftonklänning och jag är på fel humör så kan jag dyka upp i en kanindräkt eller vad som, bara inte en aftonklänning typ :-S
Jag gjorde en typisk grej idag, så typiskt mig.. iaf tösen tappade vår äggklocka i golvet i veckan, den ringer inte bara tickar när man vrider upp den. Iaf mitt mål idag är att röja vårt matrum, började plcoka där, ser klockan i köket, tar i den konstaterar att den ringer fortfarande inte, drar loss sifferskivan, hittar skruvar och börjar skruva isär den, hör ju att något är löst om man skakar den.. iaf mitt i skruvandet kommer jag på att NEJ jag skulle ju röja, tittar på klockan och slänger den, tänkte jag kan köpa en ny en annan dag. Bara att jag slängde den är STORT, jag är värdelös på att kasta saker... Men de är så typisk att börja skruva isär den och helt tappa bort mig även om jag nu hittade tillbaka idag



