• Make your own kind of music

    Får man sjukskriva sig för missfall?

    Har gått igenom mitt tredje ivf på mindre än ett år. Testade i söndags positivt och i morse negativt (samt hos barnmorskan igår).
    Nu mår jag sämre än jag någonsin mått. Vet inte hur jag ska orka gå till jobbet på måndag.
    Jag har kämpat de andra gångerna, men den här gången är annorlunda. Den här gången testade jag först positivt, var så lycklig i veckan och kände mig gravid. Nu helt plötsligt en knapp vecka senare är jag inte längre gravid. För mig är det här en tragedi. Jag orkar inte.
    Jag orkar inte kämpa längre. Klump i halsen, tårarna bränner bakom ögonlocken.  Jag är så ledsen och besviken att jag känner mig alldeles slut rent fysiskt och psykiskt.
    Hur ska jag orka gå till jobbet? Jag orkar inte den här gången. Jag mår så dåligt.
    Vet inte vad jag ska göra. 

  • Svar på tråden Får man sjukskriva sig för missfall?
  • Make your own kind of music
    Carlosmami skrev 2010-12-11 20:39:03 följande:
    Prata med MVC och se om de kan hjälpa dig med intyg.
    Tack. Problemet är att jag inte är inskriven på MVC. Var där igår för att skriva in mig, men testet var negativt så de tyckte inte att de kunde skriva in mig. Men jag ska ringa IVF-mottagningen på måndag och kolla.
  • Tygtiiger

    Du får sjukskriva dig i upp till en vecka utan intyg för precis vad som helst. Så om du inte vill skylta med ditt missfall så ring och säg att du har fått feber och inte kan komma.


    Krupke, we've got problems of our own!
  • Make your own kind of music
    Tygtiiger skrev 2010-12-11 20:41:23 följande:
    Du får sjukskriva dig i upp till en vecka utan intyg för precis vad som helst. Så om du inte vill skylta med ditt missfall så ring och säg att du har fått feber och inte kan komma.
    Sant. Så kan jag göra. Tack.
  • idipidi77

    Du kan sjukskriva dig! Efter mitt tredje missfall var jag sjukskriven några välbehövliga dagar.

  • Kyanita

    Jag har varit sjukskriven pga mf, har haft många. Ring din IVF- klinik så fixar de säkert ett intyg om du känner att du behöver vara hemma längre än en vecka. Annars har min husläkare sjukskrivit mig också. Tänker på dig och hoppas att det tar sig nästa gång! Kram!!

  • ceke

    Kram på dig!

    En till fundering.. DU kanske skulle behöva prata med nån? Ring till din hälsocentral eller IVF-kliniken o berätta hur du mår och fråga om du kan få träffa någon kurator eller liknande. Kan kännas bättre att prata med någon utomstående ibland när man mår dåligt.

  • Päron1986

    Som sagt, i 7 dagar kan du sjukskriva dig själv, på den 8e dagen behövs läkarintyg.
    I vilket fall rekommenderar jag dig ett besök hos bm för att prata lite, se ifall de finns en kurator tillgänglig, prata med läkare kanske ifall du känner att du behöver lite mer "ledigt" för att rå om dig själv!

    Lycka till och stor kram till dig!

  • Make your own kind of music
    idipidi77 skrev 2010-12-11 20:43:18 följande:
    Du kan sjukskriva dig! Efter mitt tredje missfall var jag sjukskriven några välbehövliga dagar.
    Tack. Jo, jag känner att jag behöver det. 
  • Make your own kind of music
    Kyanita skrev 2010-12-11 20:44:01 följande:
    Jag har varit sjukskriven pga mf, har haft många. Ring din IVF- klinik så fixar de säkert ett intyg om du känner att du behöver vara hemma längre än en vecka. Annars har min husläkare sjukskrivit mig också. Tänker på dig och hoppas att det tar sig nästa gång! Kram!!
    ceke skrev 2010-12-11 20:45:16 följande:
    Kram på dig!

    En till fundering.. DU kanske skulle behöva prata med nån? Ring till din hälsocentral eller IVF-kliniken o berätta hur du mår och fråga om du kan få träffa någon kurator eller liknande. Kan kännas bättre att prata med någon utomstående ibland när man mår dåligt.
    Päron1986 skrev 2010-12-11 20:45:33 följande:
    Som sagt, i 7 dagar kan du sjukskriva dig själv, på den 8e dagen behövs läkarintyg.
    I vilket fall rekommenderar jag dig ett besök hos bm för att prata lite, se ifall de finns en kurator tillgänglig, prata med läkare kanske ifall du känner att du behöver lite mer "ledigt" för att rå om dig själv!

    Lycka till och stor kram till dig!
    Tack så mycket alla. Det värmer och tröstar mig. Hoppas inte jag ska behöva sjukskriva mig för länge men jag får lyssna på min kropp och jag känner inte igen mig själv. Luften har gått ur mig. Är bara så ledsen. Därför är det skönt att veta hur man ska gå tillväga (har aldrig känt så här tidigare) och vad för rättigheter/möjligheter man har. Fortsätter jag att må så här så går det liksom inte. Jag behöver nog hjälp den här gången. Har inte pratat med någon kurator tidigare. Har varit på väg att kontakta en ett par gånger, men jobbet och andra saker har kommit i vägen och jag har hela tiden skjutit på det. Men nu känner jag att jag måste ha hjälp att ta mig igenom det här. Det kommer inte bli några mer ivf. Inte på ett bra tag i alla fall. Och det känns fruktansvärt att det inte kommer att bli några biologiska barn. Hur ska jag kunna acceptera det. Ja.... det här är ju frågor som jag får ta upp med en kurator. Tack för råd och support! Jag tänker sjukanmäla mig på måndag och ringa IVF-kliniken och be om hjälp att ta mig igenom detta.
  • Päron1986
    Make your own kind of music skrev 2010-12-11 20:58:45 följande:
    ceke skrev 2010-12-11 20:45:16 följande:
    Kram på dig!

    En till fundering.. DU kanske skulle behöva prata med nån? Ring till din hälsocentral eller IVF-kliniken o berätta hur du mår och fråga om du kan få träffa någon kurator eller liknande. Kan kännas bättre att prata med någon utomstående ibland när man mår dåligt.
    Tack så mycket alla. Det värmer och tröstar mig. Hoppas inte jag ska behöva sjukskriva mig för länge men jag får lyssna på min kropp och jag känner inte igen mig själv. Luften har gått ur mig. Är bara så ledsen. Därför är det skönt att veta hur man ska gå tillväga (har aldrig känt så här tidigare) och vad för rättigheter/möjligheter man har. Fortsätter jag att må så här så går det liksom inte. Jag behöver nog hjälp den här gången. Har inte pratat med någon kurator tidigare. Har varit på väg att kontakta en ett par gånger, men jobbet och andra saker har kommit i vägen och jag har hela tiden skjutit på det. Men nu känner jag att jag måste ha hjälp att ta mig igenom det här. Det kommer inte bli några mer ivf. Inte på ett bra tag i alla fall. Och det känns fruktansvärt att det inte kommer att bli några biologiska barn. Hur ska jag kunna acceptera det. Ja.... det här är ju frågor som jag får ta upp med en kurator. Tack för råd och support! Jag tänker sjukanmäla mig på måndag och ringa IVF-kliniken och be om hjälp att ta mig igenom detta.
    Avsätt lite tid för dig själv nu, det behöver du!
    Kram igen!
  • Skogsflickan

    Du kanske testade för tidigt? kan hända att olika test visar olika..Har du testat igen hemma med ett likadant test? Kanske inte hormonhalten är tillräckligt hög (hoppas du bär på en bebbe!)

    Annars kan du ringa jobbet o säga att du har blivit smittad av kräksjukan (du vet inte vad riktigt men du har sprungit på toaletten hela natten och har nu illamående), ingen chef vill ha in en magsjuk

    Lycka till

  • BymBym

    Jag var hemma och vilade efter mitt missfall. Bra att du tänker på dig själv nu. Kontakta kurator så du får bearbeta allt.

    Ta hand om dig och var hemma tills du känner dig starkare.

  • amia01

    Nej, det fick jag inte
    Hade en jättetuff graviditet, som slutade med abort av ett livsodugligt foster i v 20. Var helt slut både fysiskt och psykiskt när jag några timmar efter aborten träffar läkaren som ska skriva ut mig, och bad om ett par veckors sjukskrivning.
    Svaret blev att jag ändå måste tillbaks till jobbet förr eller senare, så han såg ingen anledning att vänta. Och när jag gråtande sa att jag inte orkade jobba så blev han arg och tyckte att jag i så fall borde byta jobb!
    Knäckte mig helt!
    Fick träffa kurator fter det, men hon kunde inte heller hjälpa till med sjukskrivning. Ville men vågade inte bråka med läkaren i fråga, utan bad mig bara vara hemma den vecka man får utan läkarintyg, och sedan kontakta vårdcentralen om jag inte orkade jobba.
    Jag var hemma i en vecka, och tog sedan några dagars semester innan jag började jobba. Vårdcentralen orkade jag inte med - att behöva berätta hela historien för en läkare till...
    Men med förstående chefer och arbetskamrater så gick det att vara på jobbet, men det blev inte mycket gjort...
    Dröjde nästan ett år innan jag var mig själv igen, men jag tror det hade gått lite lättare med ett bättre bemötande och mer förståelse. Läkarens kommentarer satt kvar som en tagg i bröstet länge efteråt, kändes som han inte tog min sorg på allvar alls
    Förstår hur knäckt du är, och vill bara skicka stora styrkekramar och hoppas allt löser sig så du får den tid och vila du så väl behöver!

  • Make your own kind of music
    amia01 skrev 2010-12-12 00:16:19 följande:
    Nej, det fick jag inte
    Hade en jättetuff graviditet, som slutade med abort av ett livsodugligt foster i v 20. Var helt slut både fysiskt och psykiskt när jag några timmar efter aborten träffar läkaren som ska skriva ut mig, och bad om ett par veckors sjukskrivning.
    Svaret blev att jag ändå måste tillbaks till jobbet förr eller senare, så han såg ingen anledning att vänta. Och när jag gråtande sa att jag inte orkade jobba så blev han arg och tyckte att jag i så fall borde byta jobb!
    Knäckte mig helt!
    Fick träffa kurator fter det, men hon kunde inte heller hjälpa till med sjukskrivning. Ville men vågade inte bråka med läkaren i fråga, utan bad mig bara vara hemma den vecka man får utan läkarintyg, och sedan kontakta vårdcentralen om jag inte orkade jobba.
    Jag var hemma i en vecka, och tog sedan några dagars semester innan jag började jobba. Vårdcentralen orkade jag inte med - att behöva berätta hela historien för en läkare till...
    Men med förstående chefer och arbetskamrater så gick det att vara på jobbet, men det blev inte mycket gjort...
    Dröjde nästan ett år innan jag var mig själv igen, men jag tror det hade gått lite lättare med ett bättre bemötande och mer förståelse. Läkarens kommentarer satt kvar som en tagg i bröstet länge efteråt, kändes som han inte tog min sorg på allvar alls
    Förstår hur knäckt du är, och vill bara skicka stora styrkekramar och hoppas allt löser sig så du får den tid och vila du så väl behöver!
    Herregud vad fruktansvärt!! Alltså, det är ju inte klokt. Den läkaren måste ju ha agerat helt fel och
    borde få en varning. Usch, vad jag känner med dig! I vecka 20... Det är helt sjukt,
    Idag är de ju stentuffa med sjukskrivning och det är så korkat. Det hade varit bättre att sjuksriva
    dig i några veckor så att du fick återhämta dig ordentligt än att tvinga tillbaka dig till jobbet när man
    såklart ändå inte får någonting gjort.
    Jag bryter just nu ihop med jämna mellanrum, senast när jag vaknade tidigt imorse.
    Tårarna bara rinner och jag har noll kontroll.
    Och då är ju det här dessutom väldigt tidigt. Inte vecka 20 som för dig.
    Jag tror att jag dessutom samlat på mig ett bagage i år då det är tredje ivf:en i år.
    Har två tidigare misslyckanden i år, fast då plussade jag aldrig.
    Så den här gången är värst. Först ett pluss och en oerhörd lycka, och fem dagar senare ett negativt test
    och jag är inte längre gravid. Det är tufft. Har lagt ner två månade på den här ivfén då jag fick
    börja spray på mensens första dag den 1:a Oktober i år. Så förväntningarna har byggts upp under
    en längre tid.
    Tänker sjukanmäla mig den här veckan och hoppas det räcker. Har noll orka att strida just nu,
    och det är inte likt mig.
    Folk säger att man får kämpa, och de andra gångerna har jag gjort det.
    Den här gången har jag ingen ork att kämpa.

    Tack för ditt inlägg och en STOR kram. 
  • amia01

    Jo, det är tufft - och jag känner precis igen mig i det där att man till sist inte orkar kämpa - utan bara flyter med liksom... Hade också en lång historia bakom mig innan aborten, vilket gjorde sitt till att det inte fanns några reserver att ta av när det gällde.
    Gör vad som krävs, om du så måste gå till jobbet eller inte - men se till att ge dig själv lugn och ro, sätt inte upp några krav och strunta i vad andra tycker - det är du som måste gå i första hand nu! Det var i alla fall så jag försökte se på livet för att komma vidare....
    Och en fundering - hur är det med man/sambo? Hoppas ni har varandra, och kan prata om det som hänt. För oss var det jättetufft för båda, och vi stöttade varandra mycket, men det fanns också stunder då vi inte ens orkade med varandras sorg... Slutade med att vi båda fick söka hjälp hos psykolog, vilket vi fick betala privat, men det var det värt!
    Vården erbjöd bara beteendevetare som skulle hjälpa oss med krisbearbetningen, men det vi egentligen behövde var att hitta tillbaks till glädjen i livet och kunna se det positiva i varje ny dag.
    Ta hand om dig och tveka inte att söka hjälp när du orkar!

  • FruG

    Jag e nog ganska övertygad om att ivf kliniken du tillhör förstår dig och kan sjukskriva dig några veckor för återhämtning.

    Jag vet själv hur förbannat jobbigt ivf är då vi har gjort 9 st ivf + fet, fått 6 missfall samt förlorat ett barn som föddes förtidigt.
    Var inga problem alls att bli sjukskriven och f-kassan bråkade inte heller. De ringde till o med upp mig och höll med om att har man gått igenom allt detta så orkar man inte med vardagen. Så jag var sjukskriven feb-sept.

    Så be om en sjukskrivning, ge dig tid att läka och vara med din man så ni orkar ev flera ivf.

  • Make your own kind of music
    FruG skrev 2010-12-12 20:08:55 följande:
    Jag e nog ganska övertygad om att ivf kliniken du tillhör förstår dig och kan sjukskriva dig några veckor för återhämtning.

    Jag vet själv hur förbannat jobbigt ivf är då vi har gjort 9 st ivf + fet, fått 6 missfall samt förlorat ett barn som föddes förtidigt.
    Var inga problem alls att bli sjukskriven och f-kassan bråkade inte heller. De ringde till o med upp mig och höll med om att har man gått igenom allt detta så orkar man inte med vardagen. Så jag var sjukskriven feb-sept.

    Så be om en sjukskrivning, ge dig tid att läka och vara med din man så ni orkar ev flera ivf.
    Först ett tack för att du tagit dig tid att skriva och stötta! Skönt att höra att du inte hade problem med sjukskrivning och att försäkringskassan inte bråkade med dig. Det orkar man ju inte med när man mår dåligt.
    Är verkligen imponerad av din styrka, att ha orkat gå igenom 9 st ivf o FET. Håller tummarna för er 
    att ni ska slippa fler tråkiga upplevelser!
    Efter 3 stycken ivf känner jag att det räcker för mig ett bra tag framöver. Särskilt nu när jag först testat positivt och sen negativt. Vet inte om det rör sig om ett missfall eller att testet visat fel första gången. 
    Har idag haft rosa på pappret och i trosskyddet, men mensen har ännu inte kommit igång.
    Hur som helst så är jag alldeles slut. T.o.m min man som inte viker sig i första taget
    är väldigt ledsen och besviken. Så nu tar vi och sjukanmäler oss i några dagar till att
    börja med för att rå om varandra och kunna gå vidare. Är så trött och nedstämd.
    Är glad att vi för en månad sen ställde oss i adoptionskö. Det är åtminstone en liten tröst nu och
    något att se fram emot.

     
  • Päron1986
    amia01 skrev 2010-12-12 00:16:19 följande:
    Nej, det fick jag inte
    Hade en jättetuff graviditet, som slutade med abort av ett livsodugligt foster i v 20. Var helt slut både fysiskt och psykiskt när jag några timmar efter aborten träffar läkaren som ska skriva ut mig, och bad om ett par veckors sjukskrivning.
    Svaret blev att jag ändå måste tillbaks till jobbet förr eller senare, så han såg ingen anledning att vänta. Och när jag gråtande sa att jag inte orkade jobba så blev han arg och tyckte att jag i så fall borde byta jobb!
    Knäckte mig helt!
    Fick träffa kurator fter det, men hon kunde inte heller hjälpa till med sjukskrivning. Ville men vågade inte bråka med läkaren i fråga, utan bad mig bara vara hemma den vecka man får utan läkarintyg, och sedan kontakta vårdcentralen om jag inte orkade jobba.
    Jag var hemma i en vecka, och tog sedan några dagars semester innan jag började jobba. Vårdcentralen orkade jag inte med - att behöva berätta hela historien för en läkare till...
    Men med förstående chefer och arbetskamrater så gick det att vara på jobbet, men det blev inte mycket gjort...
    Dröjde nästan ett år innan jag var mig själv igen, men jag tror det hade gått lite lättare med ett bättre bemötande och mer förståelse. Läkarens kommentarer satt kvar som en tagg i bröstet länge efteråt, kändes som han inte tog min sorg på allvar alls
    Förstår hur knäckt du är, och vill bara skicka stora styrkekramar och hoppas allt löser sig så du får den tid och vila du så väl behöver!
    Den jäveln (sk läkare!) skulle jag anmält!!
    Fyyy!
Svar på tråden Får man sjukskriva sig för missfall?