Hjälp! Min son pratar lite och min man vill ta bort svenskan!

Helt fel. Det är absolut inte för att vara lat. Det bästa är att föräldrarna pratar sina modersmål med barnet för man ska inte lära sitt barn genom att man själv pratar ett språk man inte behärskar fullt ut, då kan man lära barnet fel grammatik och uttal - även om man själv pratar ganska bra så blir de flesta inte perfekta på ett annat språk. Då är det bättre att de som har språket som modersmål, exempelvis förskolepersonal och kompisar, lär barnet språket. Fram till och med fyra års ålder har barnet alla förutsättningar att lära sig ett språk, vilket som helst, lika bra som ett förstaspråk/modersmål. De allra flesta språkforskare idag rekommenderar att man bara talar sitt/sina modersmål med barnet, möjligen kan man om man behärskar landets språks uttal bra läsa sagor på det andra språket, eftersom att man då alltid får rätt grammatik. Jag har själv forskat på svenska barn som börjar på fransk skola i Stockholm vid sex års ålder där alla lärare har franska som modersmål. Barnen kan då inte ett enda ord franska och de förstår det fröknarna säger och kan göra sig förstådda före sju månader har gått. Min handledare vid universitetet rekommenderar absolut inte att vi studenter (som ju ändå pratar franska flytande och ska bli gymnasielärare) pratar franska med våra barn utan att vi sätter dem i fransk eller två-/trespråkig skola om vi vill att de ska lära sig franska som ett andra modersmål. Jag vet inte när Patti87 har tänkt sätta barnet på dagis men det är absolut inget problem att inte kunna göra sig förstådd i början för barn lära sig jättesnabbt.  Om man inte pratar sitt modersmål med barnet är det också risk att man inte får en lika nära relation eftersom man oftast  inte kan uttrycka sina innersta känslor på ett annat språk än sitt modersmål.

Tack så mycket . Lycka till med ditt barns språkutveckling, skulle vara roligt om det fanns utrymme för svenskan också i framtiden men det är ju bara ett plus i såfall.