Varför tjuvstartar ni?

Alla gör såklart som de vill, det lägger jag mig inte i, men det är ändå en intressant fråga varför julen har kommit att bli så "subjektiv". Det har blivit så att människor själva (på gott och ont) bestämmer att nu är det jul... Men jag har aldrig hört någon säga likadant om påsk eller midsommar! Aldrig hör man någon säga - "Jag tycker att det är så trevligt med majbrasa, så jag hade min i början av april!" eller "Å, jag älskar påsk, så jag satte vippor i ett ris i januari!".
Man är nästan paria om man knystar något om att advent är advent och att jul är jul, att julen rent objektivt sätt börjar på julafton, eller något liknande.

Konichiwa girl - Jag talar egentligen inte om pyntet i sig. Som första raden i mitt förra inlägg löd, så gör var och en som hen vill, vad mig anbelangar. Vill någon ha julpynt (eller adventspynt för den delen ) i oktober eller juli, så varsågod!

Jag är fullt medveten om att adventstiden är en förberedelsetid för julen, på samma sätt som fastan inför påsken och pingstnovenan inför pingsten, men det gör inte advent till jul! Lika lite som askonsdagen eller septuagesima är påsk.
För mig personligen är just förberedelsetiderna viktiga, de skapar en kontrast och en längtan till den högtid som skall firas. Jag skulle ha svårt att t ex fira påsk utan att ha fastat innan, och jag skulle ha svårt att vara utan den pirrande känsla som infinner sig i slutet av advent, då jag lägger sista handen vid julförberedelserna. Men det är ju jag det...

Min fråga var väl snarare, varför just julen kommit att bli den subjektiva högtiden, varför det är just den och ingen annan högtid som "tas ut i förskott". Är det så enkelt som att vi behöver ljus?  Är det mysighetsfaktorn? Är det handelns påverkan? Är det våra egna krav på oss själva att skapa "idealtillvaron" kring jul?

När våra traditioner kring de andra högtiderna försvinner, är julen kanske den högtid som lever kvar mest i människors medvetande, och skapar kanske en större längtan att börja den så tidigt som möjligt?

Vad tror ni?

Sen, angående tjugondag Knut, är det mycket riktigt så att den helige Knuts minnesdag har flyttats, men det har egentligen inget med varför den dagen anses som slutet på julen. Större kyrkliga högtidsdagar firas av tradition med "oktav", dvs, de har en kortare efterfirningstid på en vecka. Efter en högtidsdag kommer en liten "reprisdag" så ämnet firas "på nytt", med en liten annan vinkling. T ex är juldagens oktavdag nyårsdagen, då Jeus omskärelse firas, pingstens oktavdag är Heliga Trefaldighets dag, då man firar att Treenightens till fullo uppenbarats vid pingtsens andeutgjutelse.

Trettondagens oktavdag, 13 januari är i kyrkoåret främst associerad med Kristi dop i Jordan. (I Svenska kyrkan firas denna dag på första söndagen efter trettondedagen). Eftersom denna fest, s a s var den sista punkten i hur Kristus uppenbarades som det människoblivna ordet, ansågs den dagen avsluta själva julhögtiden. Att kyndelsmässodagen hör till julkretsen är visst och sant, men den är en så kallad "satellitdag", fyrtio dagar efter jul. Att den i vissa traditioner anses avsluta julen är därför logiskt, men i såfall kan man dra ut "julen" till alla dagar i trettondedagstiden också, eftersom de också på ett sätt tillhör julkretsen.

Så allt beror på hur man räknar!