Affektkramper

Hej!

Detta är den enda tråd som söker fler föräldrar som har barn som lider av affektkramper. Så nu tänkte jag sparka liv i den igen.

Min son (9mån) har fått tre st nu på ganska kort tid och vi fick konstaterat att det var affekt kramper på barnakuten då jag inte hade en aning om att det  öht fanns så när han skrek tills han blev helt blå/lila i hela huvet och på händer och fötter och sen försvann, så ringde vi 112. Trodde min son dog i mina armar. Fruktansvärd känsla!!

Men nu har jag läst på lite om det och känner mig mer trygg i det hela, samt att jag hela tiden har koll på honom så jag försöker hindra alla ev anfall.

Lite såna där avledningstips är ju kanon för även om det inte hjälper alla gånger så känns det ändå bättre att ha nåt att ta till när man väl står där. Att bara stå och titta på i upp till 2 minuter är ju förbannat svårt!
Sen så tycker jag bara att det är så suveränt om det funkar.

Jag har lyckats avleda minst ett kommande anfall genom att ta upp honom i famnen och blåst till i ansiktet på honom, då kom han tillbaka direkt.
Blåsa i örat och hissa upp, är defenitivt saker jag lägger på minnet.