Kunde inte sova så jag har smygit upp i soffan och har ätit både chips och choklad, men det får man göra som gravid eller hur ;)
Har också illamående till och från, men inte alls lika mycket och än så länge inga direkta kräkningar, inte alls som jag minns från mina tidigare graviditer. Har två tjejer på 4 och 6 år.
Skillnaden är även att jag är riktigt nojjig över att det finns någon där inne som mår som h*n ska. Hade ett ma och två mf under 2010.
Efter ett ma och två tidiga mf under 2010 är jag jätteorolig.
Har egentligen ingen mer anledning än just min missfallshistorik.
Jag ringde bm för att prata om detta och ev försöka få ett tidigare ul än rul som känns jättelångt borta.
Hon jag pratade med var jättebra, men hon ville inte erbjuda tidigare ul eller vul med tanke på att man inte är helt säker på hur det kan påverka barnet. Dessutom är det ju ingen garanti för att det inte avstannar dagen efter eller så.
Hon tyckte däremot att det var viktigt att jag pratar med min riktiga bm på inskrivningen om min oro, möjligen kunde jag kanske få göra ul då.
Är idag i 8+2, mitt ma avstannade i 9+2, men upptäcktes inte förrän 12+5 då jag fick blödningar. Kan helt enkelt inte slappna av helt pga det, sen blir jag dessutom orolig över att min oro kan skada. Någon som känner igen sig?
Jag kände inget förrän 12+0 kanske då jag började småblöda. Min första reaktion var att något var fel. Jag ringde sjukrådsupplysningen som sa att man kan blöda, det behöver inte vara något. Åk och kolla när du kommer hem (jag var utomlands) för säkerhets skull. 12+5 när jag kom hem åkte jag in direkt och man konstaterande ma.
Jag trodde att allt var som det skulle ända tills jag började blöda. Ända hade graviditeten svstannat flera veckor innan.
Så var det för mig, det är säkert olika. Hoppas jag inte skapar mer oro för någon som inte hade oro. Detta är iallafall vad min oro beror på
9+2 idag. Den dag det avstannade för mig i somras, men det upptäcktes inte förrän 12+5, så jag blir nog inte lugn av att passera 12+0.
Längtar till inskrivningen 28/2. Har redan ringt och uttryckt min oro, men fick bara svaret att ta det lugnt, de erbjuder helst inga tidiga ul, jag får ta det med min bm på inskrivningen.
Senaste dagarna har min oro bara blivit värre, fast jag har ingen riktig anledning. Jag har tydliga symptom. Sen blir jag arg på mig själv för att jag oroar mig. Jag väntar inte missfall. Jag ska ha bebis i september.
Inskrivning idag och pga av min oro pga MA i somras fick jag göra ett snabbt UL. Allt såg bara bra ut, så nu kan jag nog slappna av lite och längta till RUL 26/4.
Lite lågt HB-värde så det är bara att börja med niferex på en gång, annars allt ok.
Namn har vi funderat lite på, men har inga konkreta förslag än.
11+6 idag, så imorgon går jag in i v13. Tycker att jag idag och igår har kunnat känna eventuella fosterrörelser, men är skeptisk till att det verkligen är det. Blir tredje barnet för mig, känner verkligen igen känslan, men tycker att det är för tidigt. Vad tror ni?