Extremt rädd för att dö

TS, jag har vart rent tekniskt "död", men hade lyckat att komma tillbaka till dom levande, tack vare modern teknik och underbar vårdpersonal... och ja. Det finns faktiskt inte så mycket att vara rädd för i själva "döendet". Det är inte så hemskt isig faktiskt. Det gör inte ont, man plågas inte, och det är inget ångestfyllt ögonblick, man mer "kopplas av" bit för bit, fast mycket fortare än man upplever det. Uppfattade tidsrummet blir ganska långt. Det är som en variant av att svimma, faktiskt. Däremot är det ju deffenitivt trevligare att få komma tillbaka och leva vidare, än eviga vilan. Men rädd för, ser jag ingen anledning till. Tänk så mycket kul du ska uppleva på vägen?? Det enda vi säkert vet, är att vi kommer hit, vi har en levnadssträcka, och vi ska härifrån. Det du ska fokusera på, är vad du vill att den ska innehålla. Inte vad som händer när du inte längre har möjlighet att påverka eller minnas.

Livet är för kort för att grubblas bort och vara rädd för en massa saker. Det viktiga är att man uppfyller "sig själv". Faktiskt. Jag tycker du ska söka hjälp för din ångest, för det finns så fin hjälp att få idag, så DU kan få leva DITT liv fullt igen, för det tycker jag att ALLA ska göra, så länge dom har möjligheten.

Stor KRAM!! och lycka till ;)